I sjöslaget vid Kolberger Heide den 1 juli 1644 drabbade den svenska och danska flottan samman.

© Vilhelm Marstrand

12 nationalsånger som speglar historien

Tillsammans med flaggan är nationalsången den främsta symbolen för en nation. Många av dessa ­sånger speglar historien. Därför har omvälvande händelser ofta lett till att sångerna bytts ut eller skrivits om.

7 augusti 2017 av Åke Steinwall

Danmark – hyllar historia och natur

Kong Christian stod vid højen mast skrevs till pjäsen Fiskarna som hade premiär i Köpenhamn på kung Kristian VII:s födelsedag 1780, men sångtexten handlar främst om en tidigare kung – Kristian IV.

Texten skildrar hän­delserna under slaget vid Kolberger Heide då kungen träffades under striden med svenska flottan. Han föll och troddes vara död, men reste sig snart igen. Kungssången, som den också kallas, antogs 1780 som nationalsång och är därmed en av världens äldsta. 

1835 antog Danmark Der er et yndigt land som en andra nationalsång (utöver Danmark är det bara Nya Zeeland som har två). Adam Oehlen-schlägers text hyllar den danska naturen och landets befolkning.

I dag används Det er et yndigt land bland annat i sportsammanhang medan det vanligtvis sjungs om "Kong Christian" vid kungliga och militära högtidligheter.

Kong ­Christian stod ved højen mast, text: Johannes Ewald, musik: okänd

Der er et yndigt land, text: Adam Oehlenschläger, musik: Hans Ernst Krøyer

Sverige – handlar om Norden

När Rickard Dybeck 1844 skrev texten till Sveriges nationalsång var han starkt påverkad av tidens skandinavistiska stämningar och kallade sitt verk Sång till Norden. I originaltexten nämns inte Sverige, och även om den uppfattades som en patriotisk sång av svenskar så var den länge ifrågasatt.

1899 hölls en tävling för att utse en ny svensk nationalsång. Ett av tävlingsbidragen var Verner von Heidenstams Sverige, men ingen vinnare utsågs och Du gamla, du fria – som Dybecks sång nu börjat kallas efter de inledande orden – förblev inofficiell nationalsång.

Nationalistiska grupper har försökt lansera nya verser som hyllar svensk historia men de har inte slagit igenom.

Du gamla, du fria, text: Rickard Dybeck, musik: Folkmelodi fra Västmanland

USA – firar seger över britterna

Texten till The Star-Spangled ­Banner skrevs av poeten Francis Scott Key sedan han sett Fort McHenry stå emot det brittiska bombardemanget under slaget om Baltimore. Slaget var en del av 1812 års krig som bland annat utlöstes av en gränskonflikt mellan det nyligen självständiga USA och det ännu brittiska Kanada.

Amerikanernas seger vid Fort ­McHenry förhindrade en brittisk landstigning i Maryland. I sin dikt Defence of Fort M'Henry skrev Key om hur stolt han var att efter en natt av raketer och bomber ännu se det stjärnbeströdda baneret vaja över fortet.

Texten började tidigt sjungas till en brittisk melodi som blivit populär i USA. 1889 blev sången den amerikanska marinens officiella hymn, men det dröjde till 1931 innan kongressen gav den status som USA:s ­nationalsång.

Star-Spangled ­Banner, text: ­Francis Scott Key, musik: John Stafford Smith

Finland – svenskt nederlag och finsk frihet

Från början utgjorde texten till den finska nationalsången Vårt land (Maamme) prolog i Johan Ludvig Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner.

Runebergs romantiska epos, som handlar om hur Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809, var populärt i hela Norden. Finland nämns inte i den svenska originaltexten men väl i den finska översättningen av Julius Krohn, som kom 1867. Efter Finlands självständighet 1917 etablerades sången som landets nationalsång.

Melodin till Vårt land, som i stora drag påminner om den tyska dryckes­visan Papst und Sultan, används även till Estlands nationalsång Mu isamaa, mu õnn ja rõõm ("Mitt fädernesland, min lycka och glädje").

Vårt land, text: Johan Ludvig ­Runeberg/Julius Krohn, musik: Fredrik Pacius

Holland – nidvisa blev kampsång

Melodin till den nederländska nationalsången var från början en anti-protestantisk sång som sjöngs för att håna en misslyckad belägring under ett av tidens många religionskrig i den protestantiskt dominerade regionen.

På 1500-talet kontrollerades merparten av dagens Nederländerna av det katolska Spanien. Samtidigt hade området, främst tack vare sjöfarten, blivit ett av Europas främsta handelscenter. Det fanns alltså både religiösa och ekonomiska motiv för befolkningen att göra uppror.

Sången kom till i början av 80-års­kriget som utbröt 1568. Då anpassade Adriaenus Valerius den ovan nämnda nidvisans melodi till en nyskriven, nationalistisk text.

Det är ovisst vem som skrev texten, men dess första strof berättar vem den handlar om – Vilhelm I av Oranien som ledde revolten. Texten är skriven som om det vore Vilhelm själv som lovar att med Guds hjälp driva bort tyranniets plågor.

Wilhelmus van Nassouwe, text: okänd, musik: Melodin anpassad av Adriaen Valerius

Frankrike – revolution blev folkets melodi

Den franska national­sången, som komponerades under det revolutionära Frankrikes krig mot Österrike av armé­officeren de Lisle 1792, hette först Chant de guerre pour l'Armée du Rhin (Rhenarméns krigssång). Den blev känd som La Marseillaise sedan den sjungits i Paris av soldater från Marseille. I texten uppmanas Frankrikes söner att dra hämndens svärd i kampen för friheten.

Marseljäsen miste sin status som nationalsång under Napoleons tid vid makten men förblev populär både bland fransmän och internationellt som en revolutionär kampsång.

Under Pariskommunen 1871 användes den som kampsång, men trots att den revolten krossades av militär fick Marseljäsen sedan återigen status som nationalsång 1879.

La Marseillaise, text och musik: Claude Joseph Rouget de Lisle

Norge – sjöngs under ockupationen

Sången sjöngs första gången vid den norska grundlagens 50-årsjubileum den 17 maj 1864. Den senare Nobelprisbelönte författaren Bjørnstjerne Bjørnsons text hade tonsatts av hans kusin Rikard Nordraak.

I en tidigare version hade Bjørnson med en vers som ­hyllade den svenske unions­kungen Karl  XV (Karl  IV i Norge), men när denne svek sitt löfte att stödja Danmark i kriget mot Preussen ströks den versen.

Under resten av 1800-­talet användes sången parallellt med den äldre Sønner av Norge, men från 1900-talets början har den fungerat som norrmännens national­sång.

När Norge ockuperades av tyskarna 1940 blev det en motståndshandling att sjunga nationalsången trots att även ­Vidkun Quislings Nasjonal Samling, som samarbetade med nazisterna, försökte lägga beslag på den. Senare förbjöds sången av ockupationsmakten, vilket gjorde den än mer populär efter befrielsen 1945. Numera sjungs mest den första och de två sista verserna som saknar krigiska inslag.

Ja, vi elsker dette landet, text: Bjørn­stjerne Bjørnson, musik: Rikard ­Nordraak

Tyskland – bara tredje versen är rumsren

Melodin till den tyska nationalsången komponerades av Joseph Haydn till den tysk­romerske kejsaren Frans II:s födelse­dag år 1797.

1841, när nationalismen börjat växa sig stark inom den splittrade tysktalande regionen, skrev poeten August Heinrich Hoffmann von Fallers­leben en text som förmedlade visionen av ett enat Tyskland. I den versionen blev den känd som Deutschlandslied efter dess inledande ord – "Deutschland, Deutschland über alles" (Tyskland, Tyskland över allt). 

1922 fick sången status som tysk nationalsång och den fortsatte att användas under nazi­eran, även om då bara första versen sjöngs och sedan följdes av den nazistiska kampsången Horst Wessel Lied.

Efter kriget förbjöds nationalsången eftersom den uppfattades som en nazistisk symbol, men 1952 drev förbundskanslern Konrad Adenauer igenom att endast den tredje versen, som börjar med orden "Einigkeit und Recht und Freiheit" (enighet, rätt och frihet) skulle användas som nationalsång i Västtyskland. 

Fram till Tysklands enande 1991 hade Östtyskland en egen nationalsång, men i dag är Deutschlandslieds tredje vers alla tyskars nationalsång.

Deutschlands­lied, text: August Heinrich Hoffmann von Fallersleben, musik: Joseph Haydn

Ryssland – ny text efter Stalins död

Under andra världskriget gav Stalin Sergej Michalkov i uppdrag att skriva en text till Aleksander Aleksandrovs melodi. 1970 skrev Michalkov en ny text som inte nämnde Stalin och den antogs 1977. 

Under Jeltsin användes en annan sång, men när Putin tagit över lät han den då 87-årige Sergej Michalkov skriva en tredje, mer nationalistisk text.

Ryska federationens hymn, text: Sergej Michalkov, musik: Aleksander Aleksandrov

Kina – förbjöds under kulturrevolutionen

Sången skrevs under kriget mot Japan och antogs som nationalsång i samband med det kommunistiska maktövertagandet 1949. Under kulturrevolutionen miste den sin status eftersom textförfattaren Tien Han fördömdes för en pjäs han skrivit.

Efter Maos död blev De frivilligas marsch nationalsång igen, men med några Mao-hyllande strofer tillagda. 1982 återtogs Tien Hans originaltext.

De fri­villigas march, text: Tian Han, musik: Nie Er

Sydafrika – på fem olika språk

Sedan Nelson Mandela frigivits och blivit president skapades en ny nationalsång genom att de båda gamla, kamppsalmen Nkosi Sikeleli Africa och de vitas Die Stem van Suid-Afrika, skrevs ihop. 

Nationalsången sjungs på landets fem största språk – xhosa (rad 1–2), zulu (3–4), sesotho (5–8), afrikaans (9–12) och engelska (13–16).

National Anthem of South Africa, text: E Sontonga/M L de Villiers, musik: E Sontonga/C J Langenhoven

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...