Bedragaren Victor Lustig på en gata i New York.

Storsvindlaren Victor Lustig (i ljus kostym) verkade både i USA och Frankrike. 

© Topfoto/TT

Bedragaren som sålde Eiffeltornet

I maj 1925 kallas fem skrothandlare till ett hemligt möte i Paris. Mannen de möter, en viss Victor Lustig, påstår att han fått stadens uppdrag att diskret sälja Eiffeltornet efter rivning.

3 april 2017 av Joakim Thelander


Victor Lustig föddes som Robert V Miller den 4 januari 1890 i staden Hostinne i dagens Tjeckien. Familjen var välbärgad och fadern var borgmästare i den lilla staden. Den unge pojken ansågs begåvad och lärde sig snabbt tala flera språk, men han visade också tidigt en fallenhet för att hamna i trubbel.

Redan som tonåring bestämde han sig för att pröva lyckan ute i världen. Han for till Paris där han började studera vid universitetet. I ett bråk med en man, som tyckte att Miller ägnade hans flickvän för mycket uppmärksamhet, fick han ett knivärr i ansiktet.

Skicklig pokerspelare

Miller övergav snart studierna. Han var en skicklig pokerspelare och lärde sig att det fanns pengar att hämta, särskilt om man spelade mot rika och lättlurade personer. Sådana fanns det gott om på de stora ångfartygen som vid denna tid hade börjat färdas över Atlanten. På en av resorna träffade han den professionelle spelaren Nicky Arnstein, som lärde honom det mesta om spelandets och bedragandets psykologi.

Övning gav färdighet och Miller blev med tiden en fullfjädrad con man – ett amerikanskt uttryck för personer som utvecklat bedrägeriet till en konst. Hans skådespelartalang och känsla för andra människors svaga punkter gjorde honom till en av de främsta bedragarna.

Han hade flera falska identiteter men presenterade sig ofta som greve Victor Lustig. Den aristokratiska titeln passade honom och han blev expert på att ge det rätta intrycket av rikedom och världsvana.

Bedragaren Victor Lustig 1937.

Victor Lustig, som ofta kallade sig greve, var en mycket skicklig bedragare med en förmåga att hitta andra människors svagheter. Foto från 1937.

© Bettmann/Corbis/All over Press

Sålde pengamaskin

Ett av hans mest lyckade bedrägerier var "pengamaskinen". Genom att vädja till rika personers girighet och godtrogenhet fick han dem att gå på bluffen om en maskin som kunde framställa exakta kopior av sedlar. Motvilligt lät sig den elegante "greven" övertalas till att sälja ett exemplar av maskinen för 25 000 dollar. Framställningen av sedlarna skulle enligt Lustig ta sex timmar. Det gav honom gott om tid att försvinna spårlöst innan bedrägeriet upptäcktes.

Sommaren 1924 befann sig Lustig i USA. På ett hotellrum i New York blev han för första gången gripen för ett av sina många bedrägerier. Men innan han ställdes inför rätta förklarade han för advokaterna att en rättegång mot honom skulle bli alltför pinsam för de drabbade personerna, två bankmän i Kansas.

Och inte nog med det. Han lyckades också övertyga advokaterna om att han förtjänade 1 000 dollar som kompensation för den onödigt bryska behandlingen. Snart var han en fri man.

Ett storslaget bedrägeri

Året därpå var Lustig tillbaka i Paris med siktet inställt på att utföra ett rejält inkomstbringande bedrägeri. En tidningsnotis om Eiffeltornet, invigt till världsutställningen i Paris 1889, fångade hans intresse. Notisen kunde berätta att tornet behövde repareras och att det förväntades bli dyrt. Ägaren, den franska staten, övervägde enligt notisen att riva tornet på grund av de höga kostnaderna.

Nu fick Lustig idén till en storslagen bluff. Han skaffade genom en kontakt fina "officiella" brevpapper och kallade fem skrothandlare till ett möte på Hotel de Crillon i Paris. Lustig hade ordnat så att det serverades paté och champagne vid sammankomsten.

Han presenterade sig som biträdande generaldirektör och den franska regeringens representant. Vad han nu tänkte berätta måste behandlas med allra största sekretess.

Han avslöjade att den franska regeringen hade beslutat att riva Eiffeltornet eftersom det ansågs för dyrt att underhålla. Men frågan var känslig eftersom tornet även hade sina anhängare.

Kort sagt så erbjöds de fem skrothandlarna att köpa de drygt 7 000 ton järn som skulle bli resultatet av rivningen. Lustig begärde in skrothandlarnas förseglade anbud senast följande onsdag. Återigen betonade han att vad de fått höra måste behandlas konfidentiellt.

Porträtt på Al Capone, amerikansk gangster och maffiaboss som lät sig luras av storsvindlaren Victor Lustig.

Till och med maffiabossen Al Capone (bilden) lät sig luras av Victor Lustig.

Check och tjock sedelbunt

Anbuden kom in i tid, men Lustig hade redan bestämt sig för en av skrothandlarna som verkade vara mer godtrogen än de andra. De träffades på hotellet. Men plötsligt tvekade skrothandlaren att överlämna checken. Varför måste affären göras upp på hotellet och inte på departementet?

Lustig antydde något om de kärva ekonomiska villkoren för statsanställda och skrothandlaren trodde sig äntligen förstå vad det handlade om. Det krävdes naturligtvis en muta för att tornet skulle bli hans. Lustig tog emot checken tillsammans med en tjock bunt sedlar.

Uppgifterna om hur mycket Lustig fick betalt av skrothandlaren har varierat, men siffror upp till 250  000 francs (vilket motsvarar tio miljoner dollar i dagens penningvärde) har nämnts. Sedan lämnade han hastigt hotellet och Paris.

Tiden gick. Lustig roade sig och spenderade pengarna i Österrike men fann inget om sin bluff i Paristidningarna. Då bestämde han sig för att göra ännu ett försök att sälja tornet.

Den förste skrothandlaren hade valt att inte rapportera brottet till polisen, vilket gjorde det möjligt för Lustig att använda samma bluff en gång till. Uppgifterna varierar angående hur långt han kom i denna andra affär, men han måste ha känt sig jagad för en kort tid senare lämnade han landet.

Svindlade Capone

Tillbaka i USA fortsatte han med sina bedrägerier. Bland annat lockade han gangstern Al Capone att investera 50 000 dollar i en aktieaffär. Lustig höll pengarna inlåsta i en månad och återställde dem sedan. Capone blev så imponerad av Lustigs "ärlighet" att han gav honom tusen dollar.

Det skulle dröja ytterligare tio år innan Lustig till sist hamnade i fängelse för sina bedrägerier. Han var då tillbaka i USA där han 1935 ställdes inför rätta för falskmynteri. Uppfinningsförmågan var intakt och före rättegången rymde han från häktet. Med hjälp av ett rep gjort av sönderrivna lakan tog han sig ner till gatan medan han låtsades putsa fönster.

En månad senare greps han i Pittsburgh och dömdes till 15 års fängelse. Han fick fem år extra för rymningen och sattes i det ökända fängelset Alcatraz utanför San Francisco. Den här gången lyckades han inte återfå friheten.

Victor Lustig avled 1947 i fängelset, men han är ihågkommen som en av de skickligaste bedragarna genom tiderna. 

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...