Den medicinska metoden lobotomi belönades med nobelpriset 1949. På bilden förbereds en patient för lobotomi 20 år senare.

© Ted Streshinsky/Corbis/Scanpix

Har nobelpriset någonsin delats ut felaktigt?

Lobotomi belönades med nobelpris 1949 vilket senare blev mycket omdiskuterat.

9 december 2016 av Björn Lundberg

SVAR: Under årens lopp har ett flertal Nobelpris väckt kontroverser. Det gäller främst mottagare av freds- och litteraturprisen, där det inte är vetenskapliga insatser som belönas. Men även inom disciplinerna fysik, kemi och medicin har en del utmärkelser varit omstridda.
Ett exempel är portugisen Egas Moniz medicinpris från 1949. Han belönades för sin upptäckt av lobotomi, ett ingrepp där nervbanor i hjärnan skärs av i syfte att mildra svår ångest. Behandlingen sågs då som ett stort framsteg, men gav svåra biverkningar och har i dag ersatts med andra metoder.

I samband med flera pris har det också diskuterats om rätt personer verkligen belönats för en viss upptäckt. Ofta är ju en vetenskaplig framgång resultatet av många människors arbete, medan ett Nobelpris som mest delas mellan tre personer.
Däremot har Nobelpriset hittills inte delats ut till någon som fuskat eller fabricerat sina vetenskapliga resultat eller vars upptäckt visat sig vara helt felaktig.
Ett av skälen till att detta kunnat undvikas är att det ofta dröjer många år innan en upptäckt belönas av Nobelkommittén.

Har du en historisk fråga?
Skicka den till oss på red@alltomhistoria.se!

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...