Passagerare ur gisslan släpps sedan kaparna fått igenom sina krav. Poliser väntar med händerna på huvudet.

© Bert Olssonn/Sydsvenskan/ IBL

Kapardramat på Bulltofta

I september 1972 kapas ett flygplan från Göteborg av tre beväpnade män som tvingar ner det på Bulltofta flygplats i Malmö. De kräver att sju kroatiska terrorister ska släppas fria – annars ska de döda gisslan.

8 september 2017 av Martin Borg

Den 15 september 1972 startar DC-9:an Gunder Viking med 86 passagerare, kapten, styrman och två flygvärdinnor ombord från Göteborg mot Stockholm. Omedelbart efter start reser sig en av passagerarna, Tomislav Rebrina, och går fram till en flygvärdinna och ber om ett glas vatten. 

När hon vänder sig om drar han fram en pistol och går in till cockpiten. Rebrina befaller att planet ska flygas till Malmö. I kabinen beordrar samtidigt två andra terrorister passagerarna att stanna kvar på sina platser.

"Vi är kapade"

Piloterna tar ut ny kurs och trycker samtidigt på en knapp som skickar ut signalen "Vi är kapade". Rebrina ger piloterna en lapp med namnen på sju kroatiska terrorister som fängslats i Sverige året innan, och kräver att de ska föras till Malmö inom åtta timmar. I annat fall kommer planet att sprängas.

Ett och ett halvt år tidigare hade två jugoslaviska män trängt sig in på Jugoslaviens konsulat i Göteborg. De samlade ihop och band alla personer i lokalerna och hotade dem med knivar och pistoler. 

De båda männen, Blago Mikulic och Ivan Vujicevic, tillhörde den extremnationalistiska kroatiska organisationen Ustasja och krävde att en i Jugoslavien häktad man skulle friges inom 24 timmar. Efter drygt ett dygns belägring och fruktlösa förhandlingar med svensk polis gav de upp och greps. 

Ambassadören i Stockholm, Vladimir Rolovic, uttalade sin tacksamhet för den svenska polisinsatsen.

Skottdrama på ambassaden

Knappt två månader senare fick polisen ett nytt larm, denna gång från den jugoslaviska ambassaden på Strandvägen i Stockholm – två män hade trängt sig in i byggnaden och höll ambassadören Rolovic gisslan. 

En kvinnlig sekreterare, som träffats av kulor som skjutits genom dörren, och en ambassadtjänsteman som försökt fly genom ett fönster fördes till sjukhus. 

När polisen kom till platsen stormade de genast byggnaden och tvingade terroristerna att ge upp. 

Ambassadören låg skottskadad i en blodpöl på golvet och de båda männen, Miro Baresic och Andjelko Brajkovic, stod i ett hörn med händerna i luften. På väg ut ur byggnaden skrek de "Leve den oberoende staten Kroatien!". 

Rolovic dog en vecka senare utan att ha återfått medvetandet.

Andjelko Braj­kovic och Miro Baresic förs bort efter mordet på den jugoslaviske ambassadören i Stockholm 1971. 

© Stefan Swedner/Aftonbladet/IBL

Ustasjas ledare flydde

Ustasja var ökänt sedan andra världskriget, då den fascistiska organisationen styrt Kroatien i samarbete med Mussolinis Italien och Hitlers Nazityskland. Då förföljdes serber, judar och oppositionella hänsynslöst.

Efter andra världskriget, när Jugoslavien blev en kommunistisk förbundsstat, flydde många av Ustasjas ledare till andra länder. Bland exilkroater uppstod senare olika terrororganisationer som använde namnet Ustasja.

Även Baresic och Brajkovic, som när de greps skrek hyllningar till den tidigare kroatiske diktatorn Ante Pavelic, sa sig tillhöra Ustasja.

Båda männen dömdes till livstids fängelse medan tre andra medhjälpare fick kortare fängelsestraff. Det var dessa fångar som kaparna ville ha frigivna om inte planet på Bulltofta skulle sprängas.

När kravet från kaparna i Malmö nådde den svenska regeringen beslöts direkt att de sju fångarna skulle föras till Malmö. De satt utspridda på olika anstalter och flögs in med hjälp av flygvapnet.

Justitieministern förhandlar

Justitieminister Lennart Geijer som redan befann sig i Skåne utsågs till förhandlare och tog sig till Bulltofta. Läget var spänt: 90 civila personer hölls som gisslan av terrorister som tidigare visat sig kapabla att mörda för sin sak. Klockan 17.14 landade planet i Malmö.

Förhandlingar mellan Geijer och kaparna inleddes och snart tilläts tre sjuka personer att lämna planet. Under natten och efter fruktlösa överläggningar förstod Geijer att läget var omöjligt och lät föra fram de sju kroaterna till planet.

Efter 16 timmar var dramat över för de 90 passagerarna.

© Torbjörn Carlsson/Sydsvenskan/ IBL

Krävde en miljon

30 passagerare byttes mot tre kroater åt gången, men den sjunde och siste kroaten vägrade att gå ombord. Kaparna krävde då istället en miljon i lösesumma för de återstående passagerarna.

Summan sänktes till 500 .000 kronor och efter vissa bekymmer – det var lördagsmorgon och besvärligt att få fram kontanter – ställdes en väska med pengarna nedanför planet.

Efter 16 timmars fångenskap kunde de sista 23 passagerarna släppas. Kvar på planet fanns de fyra besättningsmännen plus nio kroatiska terrorister, bland dem ambassadörsmördarna Baresic och Brajkovic.

Klockan 08.54 lyfte planet mot Madrid och vad terroristerna på goda grunder trodde var en bra destination: general Francos fascistiska diktatur Spanien.

Upplösningen

När Gunder Viking landade i Madrid vid lunchtid begärde alla de nio kroaterna politisk asyl i Spanien. De fängslades emellertid omgående. Inga sprängmedel hittades på planet.

Sverige krävde att kaparna och fångarna skulle utlämnas, men i februari 1973 meddelade Spanien att de skulle ställas inför rätta där. Domarna blev ytterst milda och när de efterhand släpptes ur fängelset skingrades de över världen.

Miro Baresic, en av dem som mördade ambassadören Rolovic i Stockholm, arbetade efter ett par år under falskt namn som livvakt till Paraguays president. När han i den egenskapen anlände till USA 1979 avslöjades han och utlämnades till Sverige.

Poliser levererade en lösesumma på 500. 000 kronor till kaparna.

© Hans Runesson/Sydsvenskan/ IBL

Återvände till Kroatien

I samband med Balkankriget i början av 1990-talet återvände en del av terroristerna till sitt hemland som frihetshjältar.

Miro Baresic stupade i striderna sommaren 1991, men den kroatiska regeringen hemlighöll hans död i över ett år för att inte moralen i den kroatiska armén skulle sjunka. Han utnämndes postumt till general.

Både i samband med mordet på ambassadören Vladimir Rolovic och efter flygplanskapningen var det diplomatiska läget mellan Sverige och Jugoslavien spänt.

Många jugoslaver menade att den svenska regeringen aldrig borde ha frigivit de kroatiska terroristerna. De båda attentaten skapade också stor oro bland de många jugoslaviska invandrarna i Sverige.

Ny terroristlag

Som en följd av mordet på Rolovic skärptes dock straffet för olaga vapeninnehav och vapenbrott i Sverige.

1973 antogs också den omtalade terroristlag som gav säkerhetspolisen större befogenheter. Bland annat fick Säpo rätt att avlyssna misstänktas telefoner och öppna deras post.

Lagen gav även Säpo rätt att utvisa en utländsk medborgare "med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet". 

SAS-besättningen tillbaka på Arlanda efter att ha tvingats flyga terroristerna till Madrid.

© Staffan Johansson/Sydsvenskan/ IBL

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...