Mayarikets undergång

Nättidningen Svensk historia har sedan 2002 inbjudit sina läsare att vara med och rösta fram Årets bok om svensk historia. Nu är det dags att rösta fram...

Julen 2012 går världen under. Det budskapet spreds 1966 av forskaren Michael D Coe som hade misstolkat mayafolkets kalender. Men mayaindianernas eget imperium krossades redan för 500 år sedan.

Text: Helene Gustafsson

Folkmassorna trängs runt det heliga vattenhålet i staden Chichen Itza, belägen i dagens Mexiko. Alla har kommit för att bevittna de planerade människooffren. Under spänd förväntan ser de på när det långa repet fästs runt kroppen på varje offer och i samma ögonblick som röken slutar stiga från altaret strax intill slungas de sammanbundna människorna över kanten. Dödsskriken ekar längs kalkstensväggen när offren störtar ner i det djupa, gröna vattnet. Åskådarna tar genast några steg tillbaka från vattenhålets kant. Nu kan de bara hoppas att gudarna har blidkats.

Spår av offerplats

Ingen vet exakt hur de fasansfulla offerritualerna egentligen gick till på 900-talet e Kr. Under en draggning av vattenhålet, på spanska kallat Cenote Sagrado, hittade man förutom keramik och stenföremål även en stor mängd människoben vilket bevisar att offer faktiskt ägde rum just där. Känt är också att mayafolket av religiösa skäl använde sig av åderlåtning av bland annat könsorganen, något som spanjorerna ansåg vara alldeles vedervärdigt och genast satte stopp för vid sin ankomst på 1500-talet.

En indiansk högkultur

Termen maya syftar på människor från en region i Centralamerika där områden i nuvarande Mexiko, Guatemala, Belize och Honduras ingår. Folket i detta område delade språk och delvis också kultur även om varje mayastam hade sina egna traditioner. Mayaimperiets storhetstid varade i flera tusen år och det bestod av upp till 80 stadsstater. De mest framstående städerna var Tikal i Guatemala och Palenque i Mexiko som styrdes av kungar med gudomlig status.

Mayafolket levde främst på jordbruk. Grödor som majs och bönor var basföda. Människorna var läskunniga och hade en avancerad bildskrift men framförallt är de kända som sofistikerade matematiker och astronomer. Astronomi och religion var två sidor av samma sak eftersom himlakropparna ansågs vara gudar som influerade människornas liv.

För att blidka gudarna och behålla balansen i universum genomfördes regelbundna människooffer. Liksom hos aztekerna förekom det att präster i en blodig ritual slet ut offrets hjärta. Andra offer dränktes i särskilda vattenhål.Även bollspelet pok-a-tok var förknippat med religionen. Spelarnas överlevnad berodde helt på spelets utgång. Den annorlunda idrotten har också tolkats som ett sätt för olika mayastammar att lösa konflikter med bollspel istället för krig. Förlorarna offrades ofta till gudarna.

Reglerna är inte helt kända men två lag om 2–7 spelare i varje kämpade för att hålla bollen i spel med hjälp av höfterna. Poäng fick lagen då bollen gick i den vertikalt placerade ringen som var fastsatt i bollplanens vägg. Bollen var gjord i gummi och vägde ungefär lika mycket som en vattenmelon. Skador var vanliga och spelarna, som nästan uteslutande var manliga krigare, bar därför hjälm och andra skydd. Man har funnit lämningar efter hundratals bollplaner i mayaområdet, varav den största i Chichen Itza.

Flera olika kalendrar

Mayaindianernas astronomiska kunskaper var dock inte bara kopplade till religonen. Den avancerade matematik som behövdes för kalenderberäkningarna användes också för att beräkna värdet på olika handelsvaror. Systemet var så genomtänkt att maya kunde skapa vilket helt nummer som helst utifrån endast tre symboler; en punkt för ett, ett vågrätt streck för fem samt ytterligare en symbol för noll. Maya var för övrigt den första kända civilisation som använde talet noll.

Mayaindianernas kalendersystem var mycket avancerat och bestod av en rad olika kalendrar. Den mayakalender som någorlunda liknar den vi använder i västvärlden är haab som består av 365 dagar vilket visar att man i princip hade en korrekt uppfattning om längden på ett solår. I rituella sammanhang användes kalendern tzolkin men den mest mytomspunna kallades baktun, och innefattade en period på 394,26 solår.

Enligt ett populärt missförstånd förutsäger den att världen ska gå under i december 2012 när den stora cykeln i den långa räkningen fullbordas. Men det som händer är bara att baktun 13 tar slut och baktun 14 tar vid.

Ett flertusenårigt rike

Mayafolket har en mer än 2 500 år gammal kultur men riket blomstrade i huvudsak under några sekler efter år 250 e Kr. Då uppfördes många av de fantastiska byggnader och tempel som ännu finns kvar i området.

Omkring år 770 började riket knaka i fogarna. Den kungliga elitens politiska och ekonomiska makt minskade främst i det södra låglandsområdet; det som i dag är norra Guatemala, Belize och delar av Yucatan-halvön i Mexiko. Många flyttade norröver där flera mayastäder fortsatte att blomstra i hundratals år framöver, en av dem var Chichen Itza.

Forskarna är oense om orsaken till imperiets kollaps men några tänkbara förklaringar är interna stridigheter och uppror eller yttre omständigheter som jordbävningar, klimatförändringar och torka. Kollapsen kan också ha berott på att mayaindianerna utarmade jorden med sitt jordbruk. Antagligen finns det flera orsaker till att en så framstående civilisation sucessivt föll samman.

Orsaken till den slutgiltiga kollapsen på 1500-talet är dock lättare att se. Under 1400-talet, samma sekel som Konstantinopel föll i turkarnas händer och Jeanne d´Arc brändes på bål i Rouen, rasade inbördeskrig inom Mayaimperiet. Följden blev att riket ytterligare försvagades.När spanjorerna kom i början av 1500-talet kunde de bara ta för sig. Ganska enkelt erövrade de landet och utnyttjade dess befolkning för att utvinna områdets värdefulla naturtillgångar.

Mayaindianernas pilbågar och spjut förmådde inte mycket mot spanjorernas kanoner. Deras land föll snabbt i fiendernas händer. Lokalbefolkningen påtvingades en främmande religion, deras sedvänjor utplånades, liv slogs i spillror och smittsamma sjukdomar spred sig snabbt. 170 år tog det för spanjorerna att få total kontroll över mayafolkets land. Den sista utposten Tayasal, i nuvarande Guatemala, låg djupt inne i djungeln och föll i spanjorernas händer först 1697.

LÄS MER: The Maya av Michael D Coe (2011) ● The fall of the ancient Maya av David Webster (2002)

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...