Rånaren Janne Olsson förs bort av fem poliser med gasmasker efter gripandet den 28 augusti.

© TT

Norrmalmstorgsdramat

Ett misslyckat bankrån i Stockholm utvecklades till ett sex dagar långt gisslandrama som engagerade hela landet. Till och med statsminister Olof Palme drogs in i förhandlingarna.

27 maj 2013 av Björn Lundberg


Torsdagen den 23 augusti 1973 blev ingen vanlig sensommardag i Stockholm. Klockan 10.03 klev en maskerad rånare in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Det blev början på en av de internationellt mest uppmärksammade kriminalfallen i Sveriges historia.

I handen höll rånaren en k-pist. Han ropade på engelska att personalen skulle lägga sig ner på golvet. Samtidigt avfyrade han en salva med vapnet. Alla i lokalen insåg att han menade allvar. I tumultet lyckades dock en banktjänsteman nå larmet.

Polisen kallades till platsen och två konstaplar tog sig snabbt in i lokalen. När den maskerade mannen upptäckte dem öppnade han eld. Poliserna tvingades dra sig tillbaka, en av dem med en skottskada i handen.

Gisslan i bankvalvet

I detta läge gjorde rånaren något oväntat. Han valde ut tre kvinnor ur bankpersonalen som gisslan. Kristin Enmark, 23 år, Birgitta Lundblad, 31, och Elisabeth Oldgren, 21, fördes ner i bankvalvet. En fjärde bankanställd, 24-årige Sven Säfström, hade lyckats gömma sig inne i lokalerna. När rånaren upptäckte honom tvingades även han ner i valvet.

Det stod nu klart att detta inte skulle bli något vanligt bankrån. Men ingen kunde ana att gisslandramat skulle pågå i sex dagar och uppmärksammas i stora delar av världen.

Rånaren tog snart kontakt med polisen och ställde villkor för att släppa gisslan och lämna lokalen. Han begärde bland annat tre miljoner kronor i olika valutor, en fulltankad flyktbil, skottsäkra västar och två pistoler. Ett av hans krav väckte dock förvåning. Han ville nämligen att Sveriges mest ökände rånare, Clark Olofsson, skulle släppas in i banken och göra honom sällskap.

Clark Olofsson och några ur gisslan fotograferade med en kamera som sänktes ner genom ett borrat hål i taket till valvet.

© TT

Hämtade Clark Olofsson

Justitieminister Lennart Geijer gick rånaren till mötes. Olofsson hämtades från en anstalt i Norrköping och kördes till Stockholm. Vid fyratiden på eftermiddagen släpptes han in i bankvalvet. Polisen i Sverige hade vid denna tid inga särskilda förhandlare med utbildning för att klara gisslansituationer. Mycket fick därför improviseras. Polisens strategi blev att förhala diskussionerna och trötta ut rånarna.

En natt gick. Utanför banken ockuperades Norrmalmstorg av poliser och journalister. På bankens ovanvåning inrättades en sambandscentral, men insatsen var stundtals kaotisk.

Under fredagen visste man fortfarande inte vem bankrånaren var eller var han kom ifrån. På kvällen tog han dock av sig sin maskering och polisen kunde identifiera honom. Det var svensken Janne Olsson. Han hade fått sin första dom vid 20 års ålder. Nu var han 32 år och hade ägnat sig åt brottslighet sedan dess.

Vem planerade kuppen?

Under en fängelsevistelse hade han lärt känna Clark Olofsson, den berömde rånaren som han beundrade djupt. Genom att ta gisslan hoppades Olsson kunna få sin kamrat på fri fot och fly tillsammans med honom till varmare länder. Ingen visste i detta läge vilken roll Clark Olofsson spelade i dramat. Var allt Janne Olssons idé – eller hade Olofsson känt till planerna i förväg? Var han rent av hjärnan bakom kuppen?

Inne i bankvalvet hade rånarna tillgång till telefon och Clark Olofsson ringde både media och polisen. Han förklarade att han bara var ”en enkel bonde i det här schackspelet”.

Telefonen användes också av Janne Olsson, som ringde direkt till statsminister Olof Palme. Olsson hotade bland annat att avrätta en av kvinnorna om han inte lovades fri lejd. Men han satte aldrig sitt hot i verket.

Nyfikna samlades vid polisav­spärrningarna medan det sex dagar långa gisslandramat pågick.

© TT

Gisslan tog rånarnas parti

I stället tycktes Clark Olofssons närvaro ha en lugnande effekt på Olsson. Under de långa timmarna i bankvalvet talade de med gisslan om livet och sina familjer. De spelade luffarschack och kort tillsammans. När de lärde känna varandra uppstod en märklig situation. Gisslan verkade ta rånarnas parti.

– Jag litar fullständigt på dem. Jag skulle kunna åka hela världen runt med dem, förklarade Kristin Enmark på telefon från valvet.

Ännu en natt passerade. När Olsson och Clark Olofsson låg och sov lyckades polisen stänga dörren till bankvalvet. Samtidigt planerade polisen hur en fritagning skulle ske. De ansvariga bestämde sig för att sätta in tårgas innan de stormade bankvalvet.

Under söndagskvällen började polisen borra ett hål ner i bankvalvet, som skulle användas för att spruta in gasen. Janne Olsson var väl medveten om vad som var på väg att ske. Hans motdrag var drastiskt.

Längs väggen av bankfack hotade han att hänga strypsnaror som fästes runt halsen på gisslan när polisen satte in gas. Om gisslan förlorade medvetandet skulle de strypas till döds – och allt skulle, enligt Olsson, vara polisens fel.

Ytterligare en natt passerade. Sent på måndagen sände polisen ner en kamera genom borrhålet. Fotografierna visade att rånaren menat allvar. Strypsnarorna syntes tydligt på bilden.

Poliser med dragna vapen tar betäckning bakom polisbilar utanför Kreditbanken.

© TT

Sköts i kinden

En stund senare blev en polisman beskjuten av rånarna genom ett av borrhålen. Han träffades i handen av ett k-pistskott. Kulan fortsatte in i kinden, men polismannen överlevde mirakulöst. Det blev tisdag, den 28 augusti. Polisen beslöt nu att genomföra en fullskalig fritagningsaktion.

– Det är ett högt spel vi spelar. Vi inser de stora riskerna, men vi måste ju handla, sa kommissarie Kurt Lindroth.

Klockan 21.05 på kvällen sattes planen i verket. De ordinarie tv-programmen bröts och nyhetsredaktionen sände direkt från Norrmalmstorg. Upplösningen följdes av en hel nation. Polisen började med att spruta in tårgas. Gisslan var skräckslagen. Snart hördes dock Janne Olofssons röst inifrån valvet: ”Vi ger oss! Ge fan i gasen!”

En stund senare klev kommissarie Sven Thorander ut på Kreditbankens trappa. Han tog av sig gasmasken och meddelade: ”Ingen skada, allt klart.”

Janne Olsson leddes ut ur banken i handbojor. Fotoblixtarna smattrade. Sedan kom Clark Olofsson och gisslan. Dramat var över.

Rånaren dömdes senare till tio års fängelse. Efter avtjänat straff har han inte dömts för några liknande brott. Han är i dag bosatt i Thailand.

Clark Olofsson dömdes först till fängelse i fem och ett halvt år, men frikändes helt av hovrätten. Han har sedan dess dömts till flera fängelsestraff, bland annat för grova narkotikabrott.

En ur gisslan förs till sjukhus efter Norrmalmstorgsdramats upplösning.

© Sydsvenskan/IBL

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...