Nostradamus med astronomiska instrument i sitt arbetsrum.

Nostradamus i sitt arbetsrum.

© Bettmann/Getty

Nostradamus förutsåg framtiden

Nostradamus var spåman vid franska hovet på 1500-talet och byggde sitt rykte på boken "Profetiorna". Där förutsade han framtiden i lagom vaga profetior, så att de kunde gälla för de flesta händelser.

18 november 2017 av Pelle Stampe

Ända fram till våra dagar har spåmannen Nostradamus omgivits av en slöja av mystik – och han har själv bidragit till att underblåsa myterna om sina övernaturliga förmågor. I första versen i sin mest berömda­ bok, Profetiorna, skriver han:

På stol av brons jag sitter tyst, profeten, 

i hemligt värv när dagen flytt sin kos;

en låga, som slår späd ur ensamheten,

ger liv åt det, som icke fåfängt tros.

På grund av denna vers och en rad historier om hans liv har historierna om Nostradamus blivit bättre och bättre under de århundraden som gått sedan hans livstid, även om hans böcker redan då var mycket populära.

Döpt till Michel de Nostre-Dame

Nostradamus dopnamn var Michel de Nostre­-Dame. Han föddes 1503 i den lilla sydfranska byn Saint-Rémy-de-­Provence som son till en spannmålshandlare. Farfadern var ursprungligen jude men konverterade på grund av jude­förföljelserna till katolicismen och tog efter­namnet Nostre-Dame.

Michel var en begåvad pojke. Redan som 15-åring började han på universi­tetet i Avignon, men året därpå tvingades han avbryta sina studier eftersom pesten brutit ut. 

Uppfann piller mot pesten

Istället valde Michel att läsa till apotekare och blev snart känd för att ha utvecklat ”rosenpillret” som påstods skydda mot pest. 

Julius Caesar Scaliger, en av renässansens ledande vetenskapsmän, fick höra talas om pillret. Han inviterade Michel de Nostre-Dame till den sydfranska staden Agen för att de
tillsammans skulle försöka hitta ett bote­medel mot pesten. Där mötte Michel de Nostre-Dame också sin första hustru, som han fick tre barn med. 

Men 1534, bara tre år efter deras bröllop, tvingades Michel inse att varken rosenpillret eller pestforskningen hjälpte; hans familj dog i den fruktade sjukdomen.

Porträtt på astrologen och siaren Nostradamus.

En spådom om kungen gav Nostradamus en tjänst vid franska hovet.

© Rex/IBL bildbyrå

Vidskepelse mot pesten

Förkrossad efter sin familjs död började han resa runt i Frankrike och Italien, där han arbetade som apotekare och pestläkare i mer än tio år. Det var troligen under dessa resor som han alltmer kom att intressera sig för det övernatur­liga och för astrologi.

I denna vidskepliga tid fanns det inga som var mer vidskepliga än pestläkare: alla medel, böner och ritualer användes i kampen mot den sjukdom som de inte hade något botemedel mot. Om man kunde hoppas på att patienten tillfrisknade med hjälp av magiska cirklar och andebesvärjning, ritade läkaren cirklar kring sjuksängen för att åkalla andarna.

Ändrade namn till Nostradamus

I början av 1547 slog sig Michel de Nostre-Dame ner i Salon-de-Provence, där han gifte om sig. Här började han en ny karriär som spåman. År 1550 gav han ut en almanacka och i samband med det ändrade han sitt namn till det mystiskt klingande Nostradamus.

Utöver märkesdagarna var hans almanacka full av horoskop och förutsägelser för det kommande året. Boken blev en stor succé och fram till sin död 1566 gav han därför ut en eller flera varje år. Almanackornas popularitet gjorde att många sökte upp Nostradamus för att få råd och för att få sitt horoskop ställt.

"Profetiorna" det stora verket

Förutom med sina almanackor arbetade Nostradamus också med ett verk som han kallade för Profetiorna – den bok som skulle göra honom välkänd för eftervärlden.

En av Nostradamus profetior handlar om ett hot mot den franska kunga­familjen. Han kallades därför till hovet. Nostradamus fruktade att han skulle halshuggas för majestätsbrott,­ men
istället bad drottningen Katarina av Medici honom att ställa horoskop för hennes barn. 

I samband med detta förutspådde Nostradamus kung Henrik II:s död:

Ett lejon ungt det äldre skall betvinga

på krigisk slätt i enskild drabbnings öden,

i bur av guld hans öga genomstinga:

av tvenne sår det ena grymt ger döden.

Nostradamus stora verk Profetior som många än idag ser som en sann förutsägelse om framtiden.

Den första upplagan av Nostradamus "Profetior" kom ut 1555. De vaga formuleringarna gör att spådomarna kan ses som förutsägelser för flera olika händelser.

Henrik II dog efter tornering

Spådomen var förbluffande exakt. Kungen dog efter en riddartornering år 1559, då motståndarens lans splittrades och en flisa gick igenom kungens guld­visir och genomborrade hans öga och hals. Henrik dog efter tio dagars ­hemska plågor. Både kungen och hans yngre motståndare hade ett lejon på ­vapenskölden. Allt i profetian tycks stämma.

Sedan dess har den använts som bevis för Nostradamus unika förmåga att se in i framtiden. Problemet med denna profetia är bara att den inte finns med i den första utgåvan av boken som kom ut fyra år före kungens död, utan att den kom i tryck först 55 år senare.­ Men Nostra­damus måste trots allt ha övertygat änkedrottningen Katarina, för hon gjorde honom till sin råd­givare, hovastrolog och livmedikus.

Nostradamus spådomar

Profetiorna gavs ut i fyra delar under åren 1555–58. De innehöll sammanlagt 1 000 förutsägelser men bara 942 av dem finns bevarade. Till skillnad från spådomarna i hans almanackor sträcker sig profetiorna längre fram än det kommande året, men gemensamt för alla förutsägelserna är att det inte anges något årtal.

De flesta handlar om katastrofer: pestutbrott, jordskalv, krig, översvämningar, bränder, invasioner, mord, torka och slag. Vissa förutsäger katastrofer i mycket allmänna ordalag, andra omnämner en enskild person eller en viss grupp människor. Några av spådomarna handlar om en särskild stad, andra om länder.

När Nostradamus bok kom ut hade det bara gått 25 år sedan reformationen delade det kristna Europa mitt itu. Misstänksamheten mot alla avvikelser i tron var stor inom katolska kyrkan och inkvisitionen bekämpade alla sådana tendenser.

På 1500-talet hade det vi kallar astrologi ett mycket större inflytande över folks liv. Målning av Antoine Caron, en av Katarina av Medicis hovmålare.

© Everett/IBL bildbyrå

Nostradamus såg sig som astrolog

Av rädsla för kyrkans reaktion fördunklade Nostradamus bokens innehåll genom att använda ordlekar och blanda grekiska, italienska och latinska glosor med de franska. Han fick dock aldrig några problem med kyrkans män, som liksom alla andra på den här tiden trodde på astrologi och profetior. Bokens språk fick istället många att tro att Nostra­damus var tokig.

Enligt Nostradamus själv var han inte profet i ordets egentliga bemärkelse.

”Några av profeterna förutsade stora och fantastiska ting. Men vad mig anbelangar, vill jag inte på något vis tilldela mig själv en sådan titel”, skrev han i ett brev till Henrik II år 1558. Nostradamus ansåg sig vara astrolog och hans profetior byggde inte på magi utan på förutsägande astrologi.

Tre former av astrologi

Astrologin delades under medeltiden in i medicinsk, meteorologisk och förutsägande astrologi. Medicinsk och meteoro­logisk astrologi betraktades som vetenskaper och användes för att bota sjukdomar och förutspå vädret. Alla trodde att planeternas positioner påverkade livet på jorden.

Däremot betraktades förutsägande astrologi – det vi i dag kan kalla astrologi – som oseriöst. Bland dåtidens professionella astrologer betraktades Nostradamus som en bedragare. Nostradamus använde sig av kompa­rativ astrologi. Han jämförde stora historiska händelser med planeternas positioner.

När planeterna senare hamnade i samma positioner, skulle en liknande händelse äga rum. Därför handlar många av Nostradamus förutsägelser om stora män, vars spådomar­ ursprungligen varit ställda till romerska kejsare. 

De stora männens horoskop och översikter över planeternas positioner kopierade han från andra astrologers verk, men han gjorde många kopieringsfel, vilka genom århundradena har lett till nya fel och missförstånd.

Ett horoskop visar himlakropparnas och olika astrologiska fenomens positioner vid till exempel en födelse.

Lånade från Livius och Plutarchos

Nostradamus lånade även från andra äldre källor som inte berörde astrologi. Många avsnitt kommer från klassiska författare som Livius, Suetonius och Plutarchos. På Nostradamus tid betraktades det inte som fusk utan som en lärd och respektfull gest mot de stora mästarna. 

Dessutom lånade han många händelser från medeltidens krönikeskrivare, särskilt från Froissarts krönika­ om hundra­årskriget.

Alla hans astrologiska referenser är nästan ordagrant tagna från verket Livre de l'estat et mutations des temps från 1550, medan huvudkällan till profetiorna är boken Mirabilis Liber – en samling äldre profetior. De var skrivna på svårbegripligt latin, och Nostradamus översatte dem till franska.

Vaga formuleringar

Dessutom skrev Nostradamus på medel­tidsfranska, som skiljer sig från modern franska. Ord som hade en viss betydelse på 1500-talet har en annan innebörd i dag. De flesta översättningarna av Profetiorna bygger också på andra översättningar och inte på Nostradamus original. Därför finns det många översättningsfel i de senare utgåvorna.

Men det verkligt stora problemet – och anledningen till bokens popularitet – är de vaga formuleringarna. Varje profetia kan beskriva flera händelser:

Vid fyrtiofemte graden skyn skall flamma
och striden nalkas Nya stadens trakt:

en väldig låga uppslår i detsamma –

ack, blott Normanderna då vist sin makt.

Komet eller terrorattentat

Denna profetia har efter 2001 ­tolkats som förutsägelsen om den första terror­attacken mot World Trade Center år 1993. Men år 1995 handlade den om Hale-Bopps komet och 1996 om en mystisk flygkrasch utanför New York. 

Historiker ser denna profetia som ett skolexempel på en spådom som kan handla om nästan allting.

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...