9 historiska godsaker

Många av våra mest populära snacks och godis har uråldriga rötter. Här är historierna bakom nio söta – eller salta – storsäljare!

20 april 2018 av Anette Rimònt

Godsaker har funnits sedan urminnes tider. Den första tillverkningen kan spåras tillbaka till det forna Egypten. Då bestod godsakerna av frukt och nötter blandade med honung. Ungefär samtidigt började grekerna kandera frukt och blommor i honung.

Honung och socker användes från början ofta till att kamouflera bittra smaker i olika hopkok av medicinalväxter. Det är orsaken till att sötat godis under lång tid betraktades som medicin. 

Länge var socker en dyr lyxvara, men det förändrades under 1800-talet när en alltmer utbredd odling av sockerbetor och industrialismens tekniska utveckling gjorde massproduktion av godis och snacks möjlig.

Charles Cretors andra, förbättrade popcornvagn.

© C Cretors & Co

1. Popcorn – billigt snacks med urgamla rötter

Mexiko omkring 3600 f Kr, uppfinnare okänd.

Arkeologer har funnit rester av popcorn i Mexiko som kunnat dateras till omkring 3600 f Kr.
När Christofer Columbus besökte Västindien såg han kvinnor bära poppad majs som halsband. Men som snacks blev den poppade majsen inte populär förrän i mitten av 1800-talet i USA. Då framställdes de i grytor över öppen eld och kallades för pearls eller nonpareil.

I slutet av 1800-talet uppfanns en popcornmaskin av Charles Cretors. Den flyttbara maskinen, som var ångdriven, blev snabbt ett vanligt förekommande inslag på marknader. Förutom att poppa majs kunde man även rosta jordnötter i den.

Popcorn blev mycket populära snacks. Det var något alla hade råd med. Kornen såldes på biografer och även på teatrar i USA. Under depressionen på 1920-talet var popcornproduktion en av få branscher som gick riktigt bra. 

FÅ ALLT OM HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Det dröjde innan trenden spreds till Europa, och i Norden tog försäljningen inte riktigt fart förrän efter andra världskriget. När tv:n så småningom fick sitt genombrott minskade popcornförsäljningen, men den ökade igen på 1980-talet när det blev möjligt att poppa popcorn i mikrovågsugnar.

Från USA kommer seden att grilla marshmallows.

© Getty images

2. Marshmallows – användes som medicin

Egypten omkring 2000 f Kr, uppfinnare okänd.

Marshmallows fanns redan i det forna Egypten 2000 f Kr. Namnet kommer från läkemalvan som heter marsh mallow på engelska. "Marsh" betyder "träsk" och förklarar att växten trivs i den miljön. Saven från läkemalvan hade flera medicinska egenskaper som gjorde den lämplig för både utvärtes och invärtes behandling av inflammationer, bland annat mag- och tarmkatarr och bronkit. 

Marshmallows fungerade ursprungligen som medicin och saven pressades ur växten innan den blandades med nötter och honung.

Hur och när marshmallows först dök upp i Europa är inte känt. Men man vet att under 1800-talets första hälft tillverkades marshmallows i konfektyraffärer i Frankrike. 

Saven av läkemalva vispades upp till en fluffig massa, och såldes som en porös mjuk dessert gjord av torkade malvarötter med socker, vatten och äggvitor. Desserten kallades för Pâté de Guimauve och ansågs exklusiv då den tog två dagar att tillverka.

I slutet av 1800-talet kom massproduktionen igång. Samtidigt ändrades receptet. Läkemalvan ersattes med gelatin. Majsstärkelse lades till för att snabba på processen, och den speciella marshmallowformen skapades.

Ungefär femtio år senare, 1948, förbättrades tillverkningsprocessen ytterligare, tack vare amerikanen Alex Doumak som skapade en maskin som kunde blanda till massan, pressa ut den genom tuber och skära den i bitar. Samma process används än i dag.

Kandisocker ansågs hjälpa mot hosta och halsont.

3. Kandisocker botade halsont

Från Mellanöstern eller Indien, tid och uppfinnare okänt.

Kandisocker, eller bröstsocker som det också brukar kallas, har tillverkats i flera tusentals år. Men vem som uppfann det och var det började användas är osäkert. Det sägs att det var en apotekare som experimenterade fram kandisockret. 

I många källor anges Persien som ursprungsplats, ibland Indien. Tillverkningsprocessen av godissocker finns beskriven i arabiska skrifter från 800-talet.

Kandisockret finns också omnämnt i dikter av den persiske poeten Jalal-ad-Din Rumi som var bosatt i Turkiet i mitten av 1200-talet. Men med tanke på att rörsockret, som bröstsockret tillverkades av då, spreds från Indien och Kina via araberna till länderna runt Medelhavet, är det mest troligt att det ursprungligen kom från Indien. 

Ordet "kandi" i kandisocker kan ha nått oss via den arabiska varianten av ordet khanda som är en benämning på sanskrit för en indisk sockerberedningsprocedur.

Innan kandisockret blev populärt som godis såldes det som medicin på apotek runt om i Europa. Det ansågs bota halsont och hosta. Därav den skandinaviska benämningen bröstsocker.

Pretzel, eller saltkringla, utformades troligen i ett munkkloster.

© Getty samt Shutterstock/IBL

4. Salta kringlor med kyrkligt ursprung

Europa omkring år 500, uppfunnet av klostermunkar. 

Salta kringlor, som också säljs under namnet "Pretzel" kallades ursprungligen för pretiola, vilket betyder "små belöningar" på latin. Enligt en sägen ska salta, mjuka kringlor ha uppfunnits av en munk i Italien under tidig medeltid. Han gav dem till barn som belöning för att de hade lärt sig sina böner. Utformningen av kringlan ska symbolisera två armar som hålls i ett kors framför bröstet.

Den allra tidigaste bilden av en kringla härrör från 1100-talets Frankrike. Därför har en del dragit slutsatsen att de salta kringlorna uppfanns i ett franskt kloster. Andra hävdar att de ursprungligen var ett slags nattvardsbröd som delades ut i ett grekiskt kloster för drygt tusen år sedan. 

Kringlan är sedan 1100-talet en symbol för bagare i Tyskland, och inom kristen symbolik representerar knuten i kringlan två händer knäppta i bön och de tre hålen står för treenigheten. På 1600-talet blev kringlan även en symbol för odödlig kärlek.

I slutet av 1700-talet tog tyska, kristna migranter med sig traditionen att baka salta kringlor till USA. Det var där de så småningom kom att omvandlas till de små, hårda, salta kringlor och pinnar som i dag säljs som snacks.

Skådespelarna Leigh Snowden och Natalie Wood gjorde filmreklam för choklad 1955.

© Michael Ochs archives/Getty

5. Choklad i kakform först på 1800-talet

Brighton i England 1847, uppfunnet av Joseph Fry.

Kakaobönor, som choklad tillverkas av, användes redan av aztekerna, fast då som handelsmynt. Av bönorna tillverkades också en dryck där de blandades med vanilj, honung, spansk peppar och majsmjöl. 

Drycken som färgades med röd växtsaft hette xocolatl. En sammansättning av orden xococ som betyder bitter och atl som betyder vatten. Kakaon tog sig till Europa med spanjorerna på 1500-talet.

I Europa användes bönorna till en egen variant av dryck som blev känd som chocolate. Däremot tillverkades den första chokladkakan inte förrän 1847. Mannen som uppfann den hette Joseph Storrs Fry och bodde i Bristol i England.

Det tog ytterligare några år innan mjölkchokladen uppfanns av Daniel Peter i Schweiz år 1875. Vidare förädling bidrog schweizaren Rodolphe Lindt med fyra år senare när han kom på en metod att göra chokladen len och slät i konsistensen. Metoden kallas "conchning" och används än idag. 

Den går ut på att låta flytande choklad­massa tumlas runt med kulor av metall eller trä så att partiklarna mals ner till en finkornig massa. Sam­tidigt reduceras oönskade smak­ämnen i chokladen. 

Att blåsa upp bubblor av tuggummin blev snabbt populärt. Foto från 1952.

© Sjöberg bild

6. Första tuggummit gjordes av paraffinvax

USA 1848, uppfunnet av John B Curtis.

Behovet av att ha något att tugga på verkar ha uppstått tidigt i många olika kulturer. I Skandinavien tuggades kåda under tidiga stenåldern, i forna Grekland bark från mastixbusken. Aztekerna och mayafolket tuggade på naturgummi och eskimåerna på späck. I Sydamerika användes kokablad och i Kina ginseng­rötter. Indierna tuggade betelnötter och Nordamerikas ursprungsbefolkning använde tobaksblad. 

Förmodligen var tuggandet en försök att förbättra andedräkten genom att rengöra tänderna, eller att stilla hungern.

Det första kommersiella tuggummit kom 1848. Det bestod av paraffin­vax och kallades The State of Maine pure spruce gum. Från 1860-­talet tillverkades tuggummin av chicle­gummi, ett rågummi från sapotillträd i regn­skogarna i Central­amerika. Det såldes i smala skivor som Adams New York chewing gum 1871.

Storskalig tillverkning kom igång i USA kring 1900, men riktigt populärt blev inte tuggummit förrän vid mitten av 1900-talet. Sedan spred det sig vidare till Europa och på 1960-talet byttes naturgummit ut mot syntetiska gummibaser för att göra tillverkningen billigare.

När kocken Georg Crum skulle sätta en kinkig restauranggäst på plats blev resultatet succén potato crunches – potatischips. 

7. Potatischips – kockens skämt blev succé

Saratoga Springs i New York, USA, 1853, uppfunnet av George Crum.

Det sägs att potatischipsen uppfanns av den afroamerikanske kocken George Crum på restaurangen The Moon Lake Lodge den 24 augusti 1853. Hans uppfinning ska ha kommit till efter att en grinig gäst klagat på husets specialitet: French fried potato.

Han hade serverat rätten enligt traditionen, i tjockt skurna skivor, men gästen hade tyckt att skivorna var alldeles för tjocka och mjuka. Han hade skickat ut dem i köket igen och begärt tunnare skivor. Det fick han, men han var fortfarande inte nöjd, utan insisterade på ännu tunnare skivor.

George Crum skar papperstunna potatisbitar och friterade dem tills de blev hårda och krispiga, och hällde på extra mycket salt. Hans avsikt var att ge gästen en läxa så han måste ha blivit snopen när gästen istället blev entusiastisk och beställde in en portion till.

Den nya uppfinningen fick namnet potato crunches, och senare Saratoga chips, och serverades som en maträtt med kniv och gaffel.

I slutet av 1800-talet började potatischips säljas i livsmedelsaffärer, fast inte i någon större skala förrän fritösen uppfanns 1929. De spreds till Europa på 1920-talet och började massproduceras trettio år senare då frityrmaskiner blivit vanliga. 

Med gelatin blev Haribos nallar mjuka och sega.

8. Gelégodis – dansande björnar blev en hit

Europa tidigt 1900-tal, uppfinnaren okänd.

Dagens ­gelé­godis har föregångare som japanska riskarameller och turkisk marmeladkonfekt. Gelégodis är även besläktat med sylt och gelé. Men vem som egentligen utvecklade gelégodiset i dess olika former är i de flesta fall okänt.

Vingummi uppfanns 1909, och innan dess fanns både geléhallon och sega råttor. Det mest populära gelégodiset skapades dock av tysken Hans Riegel. Han grundade företaget Haribo, vars namn är en kombination av de två första bokstäverna i hans förnam och efternamn, samt de två första bokstäverna i hans hemstad Bonn.

Hans Riegel började tillverka färglösa, hårda karameller i en kopparkittel hemma i sitt kök. Karamellerna sålde ganska bra, men inte riktigt så bra som han önskade. Efter några år kom han på hur han skulle få godiset att bli mjukt med hjälp av gelatin. Han formade också godisbitarna till små björnar, och kallade dem för "dansande björnar", vilket blev en hit.

Ostbågar, majsmjöl och cheddarost, uppfanns på 1950-talet i USA.

© Getty

9. Ostbågar passade i den nya maskinen

New York, USA, 1950-talet, uppfinnare företaget King Kone Corp.

Ostbågar, eller ostkrokar som de också brukar kallas, uppfanns på 1950-talet av företaget King Kone Corp i Bronx i New York. Företaget producerade egentligen livsmedelsmaskiner, men hade börjat tillverka glasstrutar, och försökte vid den här tidpunkten uppfinna ett nytt snacks.

Utgångspunkten var lite udda. Man hade nämligen tillverkat en ny maskin med speciella egenskaper. Den kunde pressa ut en formmassa och sedan skära massan i mindre bitar, och nu ville man uppfinna en ny produkt som maskinen skulle kunna framställa. Formmassan man laborerade med var majsmjöl som man smaksatte med cheddarost.

När företaget samlade sina medarbetare för att försöka komma på ett bra namn på den nya smaken, kom företagets verkställande direktör, Morrie Robert Yohai, på namnet Cheez Doodles.

Morrie Robert Yohai, som från början var turkisk invandrare, uppvuxen i Bronx, var mycket stolt över sina ostbågar. Pengarna han tjänade investerade han i ett lyxhus vid Long Island Sound. Hans fru brukade kalla det för "The house that Cheez Doodles bought". 

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...