I tredagarsslaget vid Siffin i Syrien stred Ali mot Muawiya.

Inbördeskriget som delade islam

Några år efter profeten Muhammeds död utbröt en maktkamp mellan olika grenar av hans familj. När profetens svärson Ali utsågs till kalif ställde sig Muhammeds änka Aisha i spetsen för ett uppror mot den nye kalifen.

26 maj 2018 av Björn Lundberg

Profeten Muhammeds änka Aisha blickade ut över sina trupper från kamelryggen. Hon visste att detta var en ödesstund. Så snart striden inleddes fanns ingen återvändo.

Kanske hade så många som 50.000 krigare samlats utanför staden Basra i Irak denna decemberdag år 656 e Kr. 24 år hade gått sedan Muhammed dog och det unga islamiska väldet stod nu inför sitt första inbördeskrig. 

Att en kvinna som Aisha förde befäl på slagfältet var en ovanlig syn, men hon var heller ingen vanlig kvinna. Hon beskrivs ofta som Muhammeds favorithustru och såg sig själv som ”de troendes moder”. I spetsen för den väldiga hären fanns även hennes kusiner Talhah och Zubayr, som också hade tillhört Muhammeds närmaste följeslagare.

Ali ibn Abi Talib den förste muslimen

På andra sidan slagfältet väntade den nyutnämnde kalifen Ali ibn Abi Talib med sin här. Det sägs att han avvaktade in i det längsta för att se vad hans motståndare skulle göra. I egenskap av kalif var Ali det arabiska väldets politiske och religiöse ledare. 

Han var dessutom Muhammeds kusin och svärson. De hade vuxit upp i samma hem och enligt traditionen hade Ali konverterat till islam vid tio års ålder och då blivit Muhammeds första manliga följeslagare.

FÅ ALLT OM HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

För att förstå varför Aisha, Talhah och Zubayr gjorde uppror mot Ali måste vi gå tillbaka flera år i tiden. En del av konflikten kan mycket väl ha varit personlig. Flera årtionden tidigare hade Aisha nämligen anklagats för otrohet under sitt äktenskap med Muhammed. Enligt traditionen frågade profeten Ali om råd och dennes svar blev att det vore bäst att skilja sig från hustrun. Muhammed lydde inte hans råd men Aisha skulle aldrig förlåta Ali för detta.

Muhammed dog år 632 i Medina.

Abu Bakr blev kalif

Men konflikten var betydligt mer komplicerad än så. Ali hade stridit vid Muhammeds sida och varit en av hans närmaste bundsförvanter. Därför ansåg Alis anhängare också att han borde ha utsetts till profetens efterträdare. 

När Muhammed dog år 632 valdes istället profetens svärfar Abu Bakr till kalif. Abu Bakr efterträddes av Umar och sedan Uthman. Deras rike expanderade snabbt genom erövringar och krig mot de östromerska och persiska rikena. På kort tid blev det islamiska väldet en stormakt.

Uthman kom från en rik köpmansfamilj i Mekka. Som kalif gynnade han sina släktingar, vilket ledde till ett mindre uppror. I juni 656 mördades Uthman i sitt hem. 

Ali kalif tack vare rebellerna

Rebellerna ville se Ali som ny kalif, men han avböjde inledningsvis erbjudandet. För att bli ledare ansåg han sig behöva ett bredare stöd bland ledande muslimer. 

Det fick han också efter vissa påtryckningar från rebellerna. Två av dem som ställde sig bakom Ali var Talhah och Zubayr, även om flera källor menar att de tvingades till det.

På så sätt kunde Ali väljas till ny kalif, men han befann sig i en mycket utsatt position. Ali hade visserligen inte varit inblandad i mordet på Uthman, men det faktum att rebellerna hade hjälpt honom till makten skapade stor misstänksamhet. Uthmans släktingar från klanen Umayya krävde att Ali skulle straffa mördarna.

Aisha gör uppror mot Ali

De fick också stöd av Aisha. Eftersom hon var änka och hennes far var död kunde hon relativt fritt fatta egna politiska beslut. Hon hade en stark ställning och ansåg sig ha rätt att utnyttja den. När Ali inte tycktes ta itu med Uthmans banemän inledde hon ett uppror mot den nye kalifen. Zubayr och Talhah bytte sida och tog Aishas parti.

Muhammeds tredje fru, Aisha, fick stor betydelse för hur islam utvecklades efter profetens död. Under det muslimska inbördeskrigets första slag styrde hon trupperna från en kamel, därför fick det namnet kamelslaget.

Det blodiga kamelslaget

De två arméerna möttes utanför staden Basra. Till en början försökte parterna förhandla, men snart utbröt oroligheter mellan de två lägren. Det slutade med ett fullskaligt slag. Striden har gått till historien som Kamelslaget – en hänvisning till det djur Aisha red på och som spelade en nyckelroll i händelserna.

Aisha satt i en howdah – en plattform som surrats fast på kamelryggen. Från sin position kunde hon blicka ut över slagfältet och var väl synlig för både sina egna trupper och fienden. 

Enligt alla tillgängliga uppgifter blev slaget oerhört blodigt. Det berättas att slagfältet kantades av högar med stupade soldater och avhuggna kroppsdelar. Kanske stupade uppemot 10.000 man under dagen. Två av dem var Zubayr och Talhah.

Upprorsarmén inledde slaget, men Alis styrkor skaffade sig snart ett övertag. Kring Aishas kamel utkämpades de häftigaste striderna då hennes anhängare desperat försökte försvara ekipaget. 

Pilar ven kring hennes howdah och borrade sig in i dess trä. 45-åriga Aisha klarade sig visserligen oskadd, men till slut lyckades Alis soldater skära av benen på djuret och tvinga det till marken. Aishas styrkor kapitulerade och deras ledare togs till fånga.

Ali behandlade Aisha med stor respekt. Han skonade hennes liv och skickade tillbaka henne till Medina. Där levde hon i ytterligare tjugo år, men utan att ta aktiv del i det politiska livet.

Oavgjort slag vid Siffin

Kamelslaget hade inte bara varit en blodig drabbning. Det var också den första större striden mellan anhängare av islam. Händelsen skapade därför ett djupt sår inom det islamiska samhället.

Ali fick heller ingen chans till vila. Uthmans mördare gick fortfarande fria och striderna fortsatte. Ali utmanades nu av Muawiya, som var guvernör över Syrien och tillhörde samma klan som Uthman. Händelserna blev kända som fitna (inbördeskriget).

Ali utsågs till kalif efter den mördade Uthman. Men då han inte straffade mördarna inleddes ett uppror mot honom.

© Pictures from history

Året därpå drabbade Alis och Muawiyas styrkor samman i ett stort slag vid Siffin i Syrien. I tre dagar kämpade styrkorna vid floden Eufrats stränder. Trots hårda strider blev utgången av slaget oviss. Ali tvingades förhandla med Muawiya, men uppgörelsen blev mycket kontroversiell.

Kharjiterna inledde ett nytt uppror

Många av Alis anhängare kunde inte acceptera att han förhandlade med fienden och övergav honom därför. Gruppen blev känd som kharjiterna – ”de som går ut” – och de inledde ett nytt uppror mot Ali. Han besegrade visserligen dessa rebeller i slaget vid Nahrawan år 658, men gruppen överlevde. 

Tre år senare mördades Ali av en kharjit då han bad i moskén i staden Kufa i Irak, som Ali gjort till huvudstad i sitt välde.

Efter Alis död blev Muawiya ny kalif och grundade umayyad-dynastin. Muawiyas efterträdare skulle komma att härska i det muslimska imperiet under närmare hundra år. När dynastin störtades år 750 hade det arabiska väldet expanderat till dagens Spanien och Marocko i väster och till Pakistan och Afghanistan i öster.

Shiiter och sunniter

Men inbördeskriget under Alis regeringstid hade skapat en bestående splittring i det islamiska samhället. Anhängare av Alis parti (shia Ali), shiiterna, betraktade Ali som den rättmätige arvtagaren till profeten Muhammed. De ansåg att islams ledare skulle tillhöra profetens släkt och utsåg imamer istället för kalifer. Imamens roll var att tolka Muhammeds budskap.

Sunniterna däremot kom att se Ali som den fjärde och sista av de rättmätiga kaliferna. De ansåg att kaliferna skulle väljas utifrån personlig duglighet – inte släktskap med Muhammed. Splittringen mellan sunni och shia har lett till åtskilliga politiska och religiösa motsättningar, även i modern tid.

Ali ligger begravd i Najaf i Irak. Mosken som bär hans namn är ett viktigt pilgrimsmål för shiamuslimer.

© US Navy

Fakta: Konflikten mellan sunni och shia består

Inbördeskriget under Alis tid som kalif fick avgörande historisk betydelse, eftersom det ledde till en splittring mellan grenarna sunni och shia. I dag anses ungefär 80 procent av världens muslimer vara sunniter, medan cirka 10–15 procent är shiiter. Shiiter utgör majoriteten av befolkningen i Iran, Irak, Azerbajdzjan och Bahrain samt har betydande minoritetsgrupper bland annat i Libanon, Pakistan, Jemen, Syrien och Saudiarabien.

Den kanske främsta skillnaden gentemot sunni är att grenen shia anser att Muhammed hade utsett Ali till sin efterträdare som ledare för den muslimska gemenskapen. Ali och hans ättlingar var alltså de rättmätiga uttolkarna av Koranen och Muhammeds tradition.

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...