Pinkertons detektivbyrås grundare Allan Pinkerton till häst under inbördeskriget.

Allan Pinkerton till häst under amerikanska inbördeskriget.

© Alexander Gardner/Library of Congress

Pinkerton tämjde vilda västern

Skotten Allan Pinkerton var skurkarnas skräck i 1800-talets USA. Han grundade världens första privata detektivbyrå, jagade personligen mördare och rånare – och räddade Abraham Lincoln från ett attentat.

10 november 2018 av Antje Gerd Poulsen

Den 10 juli 1868 bromsar ett ånglok oväntat in vid byn Brownstown i India­na. Lokföraren har mutats av de brutala bröderna Reno och har fått order att stanna där brödernas liga ligger i bakhåll. Vad ligan inte vet är att lokföraren har förrått dem. 

Innan rånarna hinner slå till hoppar tio beväpnade agenter ut och börjar skjuta. De flesta rånarna hinner fly, men tre av dem grips. Renobrödernas liga är splittrad och på flykt.

Agenterna hade hyrts in av järnvägsbolaget och kom från The Pinkerton Natio­nal Detec­tive Agency. I den tecknade serien Lucky Luke karike­ras de med mörkblå kläder, breda mustascher, bowlerhattar och Winchestergevär. I verkligheten var agenterna bovarnas största skräck. The Pinkerton Agency var den första detektivbyrån i USA,­ grundad av Allan Pinkerton år 1850.

Allan Pinkerton kom från Skottland

Pinkerton föddes 1819 i ett fattig kvarter i Glasgow, Skottland. Han hoppade tidigt av skolan och fick arbete som tunnbindare. Tillsammans med hustrun Joan emigrerade han sedan till USA och etablerade sig som tunnbindare utanför Chicago. Verksamheten växte snabbt till ett blomstrande företag.

En dag seglade han ut till en ö i den närliggande floden för att skaffa trä till sina tunnor. Ön antogs vara obebodd, men Pinkerton upptäckte att några falskmyntare höll till där. Först tänkte han anmäla dem till sheriffen, men istäl­let funderade han ut en listig plan: han erbjöd sig att bli mellan­hand och locka falskmyntarna i en fälla. Därefter skulle sherif­fen kunna gripa dem.

Detektiv i Chicago

Planen lyckades över all förväntan och kort därefter anställdes Allan Pinkerton som detektiv i Chicago. Där blev han snabbt känd för sitt mod och sin förmåga att leta upp misstänkta typer. Men staden Chicago kunde inte erbjuda lagens män någon särskilt imponerande lön och Pinkerton bestämde sig därför för att starta eget. År 1850 grundade han The Pinkerton National Detective Agency, som snart fick lokalkontor över hela USA.

Byråns agenter ägnade sig åt underrättelsetjänst under inbördeskriget. På denna bild från 1862 syns Pinkerton själv i bakgrunden.

© MPI/Hulton /Getty

Pinkerton förbjöd belöningar

Han lanserade ett regelverk för sina agenter, som varken fick ta emot mutor eller belöningar för att de grep någon. Detta var något helt nytt. Förvånansvärt nog lyckades Pinkerton hålla fast vid sina regler för god affärssed i en tid när mutor och korruption var starka drivkrafter i stora delar av det amerikanska samhället. Pinkerton tackade dessutom konsekvent nej till skilsmässo­ärenden och fall som kunde leda till skandaler.

Ett annat nytt påfund var att byrån tidigt anställde kvinnliga detektiver. År 1856 kontaktades Allan Pinkerton av den unga änkan Kate Warne, som sökte jobb. Först sa han nej, men hon lyckades övertyga honom om att en kvinnlig agent kunde vara till stor nytta. De kunde till exempel bli förtrogna med för­brytarnas flickvänner och hust­rur och på så sätt få veta saker som manliga agenter inte skulle kunna få reda på. 

Allan Pinkerton ångrade­ aldrig att han anställde henne. Kate Warne blev en av hans bästa och närmaste med­arbetare och fick honom att anställa fler kvinnor.

Först med foton av brottslingar

Allan Pinkerton, och senare­ också hans söner Robert och William, deltog ofta själva i jakten på världens farligaste förbrytare – bland andra Renobröderna, Jesse James, Butch Cassidy och Sundance Kid. Under Pinkertons första år var det vanligt att detek­tiverna hyrdes in av banker och järnvägsbolag för att ta upp kampen mot kriminella­ ligor.

Men detektivbyrån syss­lade inte bara med spektakulära människojakter. De enorma framgångarna fick de tack vare ett grundligt och noggrant skrivbordsarbete. Byrån hade ett omfattande register som snart täckte hela landet. 

Som den förste i världen började Pinkerton foto­grafera brottslingar och samla bilderna i stora arkiv. Det ledde till att Pinkertons byrå år 1870 hade världens största samling fotografier av brottslingar. 

Allan Pinkerton med Abraham Lincoln, som han räddade undan ett attentat.

© Alexander Gardner/Library of Congress

Pinkertons vakande öga

Dessutom samlade Pinkertons detektiver in tidnings­artiklar, lade till sina egna anteckningar och skickade allt till huvudkontoret i Chicago. Sheriffer över hela USA sände­ in signalement på skurkar – ovärderliga handlingar när agenterna­ var en efterlyst förbrytare på spåren.

Allan Pinkerton blev med tiden expert på brottslingarnas beteen­de. Själv hävdade han att allt handlade om att vara alert och att aldrig ge upp. ”We never sleep” – ”Vi sover aldrig” – var hans motto, och firmans logotyp var ett vakan­de öga. 

Den idérike Pinkerton hade även sinne för marknadsföring och utnyttjade medvetet tidningarna, dels för att efterlysa brottslingar, dels för att berätta om sina framgångs­rika gripanden. Snart var han känd i USA som ”Ögat”.

Räddade president Lincoln

Under de första åren åtog sig detektiverna på byrån främst lokala uppdrag, men 1861 blev Pinkerton riks­kändis när han räddade USA:s president Abraham Lincoln undan ett attentatsförsök. Detta var strax innan inbördeskriget splittrade USA:s nord- och sydstater i bland annat frågan om slaveriet. 

Bakgrunden till avvärjandet av attentatet var att järnvägsbolagen var några av detektiv­byråns allra första klienter. De brukade hyra in Pinkertons agenter som säkerhetsvakter vid särskilt värdefulla tågtransporter. Det var när byrån anlitades av järn­vägsbolaget Wilming­ton & Baltimore Railroad för ett jobb i Baltimore, som de nåddes av rykten om att sydstatssympatisörer hade planer på att sabotera järnvägen.

Gruppen infiltrerades av Pinkerton­agenter som skulle försöka stoppa sabotaget. Under den insatsen fick agenterna höra talas om attentatsplaner mot Lincoln. Den ny­valde presidenten skulle­ mördas när hans tåg stannade­ i Baltimore på väg mot Washington, där han skulle svära presidenteden. Pinkerton hade träffat Lincoln och delade hans åsikt i bland annat slaverifrågan. Han gav sig snabbt iväg för att varna presidenten personligen.

Sydstatspionen Rosie O’Neal Greenhow med sin dotter i fängelset.

© Library of Congress

Secret Service föregångare

I all hemlighet ändrades Lincolns resrutt så att han reste med nattåg till Washington. han hoppade även över besöket i Baltimore och tätt i hälarna på den blivande presidenten följde Kate Warner och Allan Pinkerton själva. Dessutom fanns Pinkerton­agenter utplacerade vid alla broar, signaler och stationer.

Abraham Lincoln svor eden som president, men redan på sommaren samma år bröt inbördeskriget ut. Pinker­ton kal­lades till Washington för att bygga upp en underrättelsetjänst – före­gångaren till Secret Service.

De arbetade både med spioneri bakom fiendens linjer och mot sydstatsspioner i Washington. Bland annat avslöjade de spionen Rosie O’Neal Greenhow, änkan efter en redak­tör som i sin tidning propagerat för slaveriets bevarande. Den karismatiska societetsdamen och hennes syster hade kontakter i inflytelserika kretsar i regeringsstaden Washing­ton, där de snappade upp viktig information.

Pinkertons agenter hängdes

Eftersom de var kvinnor – och på grund av att Greenhow hade en liten dotter – hängdes inte de två spio­nerande systrarna. Efter en tid beslutade nordstatsmyndigheterna att skicka hem dem till Richmond i delstaten Virginia, som var huvudstad för hela sydstatssidan under amerikanska inbördeskriget.

Det beslutet blev ödesdigert för tre av Pinkertons agenter som hade infil­trerat sydstatsanhängare i Rich­mond. De avslöjades­ på en gång när spionsystrarna kom till staden. Alla tre agenterna hängdes för spionage.

Lincoln sköts till döds

Lincoln utsattes för ännu ett attentat, och den här gången lyckades det. Under ett besök på Ford’s Theatre i Washington den 14 april 1865 sköts presidenten till döds. Allan Pinkerton var inte på plats. Som ett led i en intern maktkamp under kriget hade han tvingats avgå som chef för underrättelsetjänsten. Han grämde sig resten av sitt liv, eftersom han trodde att han hade kunnat förhindra mordet.

Efter kriget fortsatte Pinkertons detektiver jakten på för­brytare över hela landet, exempelvis jagades de ökända Renobröderna under flera år. År 1868 satt några av ligans medlemmar redan bakom lås och bom, men en av bröderna, Frank Reno, hade flytt till Kanada med tre av sina män. 

Banditgänget The Wild Bunch gick till fotografen. Detektivbyrån Pinkertons spred bilden över USA. Från vänster till höger: Sundance Kid, Will Carver, Ben Kilpatrick, Kid Curry och Butch Cassidy.

Renobröderna lynchades

Agenterna upptäckte att de höll sig gömda nära gränsen, men de hade inga befogenheter att gripa dem utanför USA. Allan Pinkerton bearbetade byrå­kratin och fick så småningom till­stånd att gripa Frank Reno och en av hans kumpaner.

Agenternas uppgift var sedan att föra fångarna genom USA och se till att de inte lynchades på vägen av folkmassorna – ett öde som tidigare drabbat tre av ligans medlemmar. Slutmålet var ett fängelse i del­staten Indiana­ där Franks bröder William­ och Simeon redan satt. Men fängel­set var inte säkert. Natten den 10 december 1868 bröt sig över 100 maskerade män in i fängelset i New Albany och hängde ligans medlemmar.

Lynchningar, hämnd och att ta lagen i egna händer var inte agenternas uppgift. Men det hände mer än en gång att Pinkertons detek­tiver anklagades för att gå för långt och det satte byråns anseende på spel. Det värsta exemplet var när de jagade Frank och Jesse James i brödernas hemstat Missouri.

Jesse James kom undan 

Under flera år hade Jesse­ James liga utfört mängder med rån och mord. Pinkerton kopplades in på fallet. Så sent som 1874 hade Jesse James liga dödat tre agenter, och i januari 1875 ville Pinkerton oskadliggöra bröderna en gång för alla. Han hade hört att bröderna besökte sin mor på hennes gård i Missouri.

Ett mörk­lagt specialtåg transporterade ett antal Pinkerton­agenter till platsen. Väl där kastade de in en brandbomb i huset, som dödade brödernas åtta­årige halvbror Archie, slet ena armen av deras mor och skadade en piga allvarligt. Gården brann ner, men bröderna James fick de inte tag i. Antingen hade bröderna aldrig varit i huset, eller så hade de lyckats fly i sista minuten.

Sådana misslyckanden var dock inte typiska för Allan Pinker­tons liv. Han överlevde flera attentat, blev känd som den förste privat­detektiven och bidrog till att tämja vilda västern. Trots alla risker han utsatte sig för blev han 65 år gammal. Han dog sedan han råkat bita sig i tungan och såret infekterats. 

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...