5 kvinnor på slagfältet

Kvinnorna som satt avtryck på slagfältet är inte många, men de finns. Här är historiens 5 mest kända!

28 juni 2018 av Sara Griberg

Hannah Snell stred för Storbritannien.

5. Hannah Snell sårades i Indien

Född i Worcester 1723. Stred för Storbritannien mot Frankrike i kolonierna. Död i London 1792.

Redan under hennes livstid skrevs flera böcker och pjäser om engelskan Hannah Snell som, utklädd till man, tjänstgjorde i brittiska flottan. Hanna Snell deltog i flera strider och sårades i slaget vid Devicotta i Indien 1749. 

Efter att ha mönstrat av och avslöjat sitt kön uppträdde hon ibland på scen, iklädd uniform. 

Kenau och belägringen av Haarlem 1572–1573.

4. Kenau gav namn åt argbigga

Född i Haarlem 1526. Stred för nederländsk självständighet mot Spanien. Död i Haarlem 1588.

Änkan och affärskvinnan Kenau Simonsdochter Hasselaer blev legendarisk under den holländska frihetskampen mot det spanska styret på 1500-talet. 

Under belägringen av hennes hemstad Haarlem slogs hon på barrikaderna med sådan frenesi att namnet "Kenau" på holländska blivit synonymt med "argbigga".

Boudicca hann plundra London innan hon dog i samband med slaget vid Paulerspury år 60.

3. Boudicca dog i slag mot romarna

Född omkring 20 e Kr. Stred för keltiska icener mot Romarriket. Död 60 e Kr.

Den keltiska drottningen Boudicca ledde år 60 e Kr ett väpnat uppror mot den romerska ockupationsmakten i England. De antika historikerna Dio Cassius och Tacitus beskriver henne som "mycket lång och skräckinjagande, med skarp blick och sträng röst". 

I ett eggande tal till sitt folk sa Boudicca att hon var beredd att dö för att hämnas på de romerska soldaterna som misshandlat henne och våldtagit hennes döttrar. "Om ni män hellre vill leva i slaveri är det ert eget val". 

Enligt den romerske historikern Tacitus stupade Boudicca i striderna. 

Agustina de Aragón skötte kanonerna i Zaragoza.

2. Agustina de Aragón blev nationalhjälte

Född i Tarragona 1786. Stred för Spanien mot Frankrike. Död i Ceuta 1857.

Agustina Raimunda Maria Saragossa Domènech blev berömd för sitt motstånd mot fransmännen under det spanska självständighetskriget mot Napoleons styrkor 1808. Enligt uppgift spelade hon en avgörande roll genom att bemanna kanonerna i samband med belägringen av staden Zaragoza. 

Hon fortsatte därefter att verka som gerillasoldat och kom senare att formellt tjänstgöra som officerare i de allierade styrkor som leddes av den engelske befälhavaren Wellington.

Agustina fick snart status som spansk nationalhjälte och hennes insatser har förevigats bland annat av konstnären Francisco de Goya och av den engelske poeten Lord Byron.

Jeanne d'Arc ledde fransmännens motstånd mot de engelska invasionsstyrkorna.

1. Jeanne d'Arc ledde den franska armén

Född 1412 i Lorraine. Stred för Frankrike mot England. Död avrättad 1431 i Rouen.

Jungfrun av Orléans, Jeanne d’Arc, är utan tvekan historiens mest legendomsusande kvinnliga härförare. Efter att ha fått en uppenbarelse från Gud utsågs hon till befälhavare för den franska armén under hundraårskriget mot England på 1400-talet. 

I skinande rustning red hon i spetsen för sina styrkor med en vit fana som pryddes av den franska liljan och namnen "Jesus" och "Maria". Även om hon inte aktivt deltog i dödandet sägs hon ha haft sinne för taktik och strategi. Hennes närvaro sporrade soldaterna och hon ledde trupperna till seger.

Jeanne blev senare tillfångatagen av engelsmännen och dömd till döden för häxeri. Hon brändes på bål i Rouen 1431. År 1920 blev Jeanne D’Arc helgonförklarad.

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...