Drottning Victoria år 1887, då hon firade 50 år på den brittiska tronen. 

Drottning Victoria regerade över var fjärde människa

Hon var drottning av Storbritannien och Irland samt kejsarinna av Indien. Under hennes regenttid växte det brittiska världsväldet sig så stort att var fjärde människa blev hennes undersåte. Med hela 64 år på tronen påverkade hon århundradet mer än någon annan.

26 januari 2019 av Thomas Oldrup

För första gången på 300 år gifte sig en krönt brittisk drottning. Det hade inte hänt sedan Bloody Mary gjorde det 1554. Bröllopsfesten hölls i ett proppfyllt Saint James' Palace. Bruden Victoria bar en tung, vit klänning prydd med diamanter och apelsinblommor, som symboliserade fruktsamhet. Brudgummen Albert bar en brittisk uniform för att tona ner sitt tyska ursprung. 

De var båda 21 år gamla och allt verkade tyda på att de var mycket lyckliga. I sin dagbok beskrev Victoria dagen som "den lyckligaste i mitt liv" och den följande bröllopsnatten som "mycket tillfredsställande”.

Georg III:s barnbarn

När Alexandrina Victoria kom till världen – närmare bestämt en mulen och kall majmorgon 1819 i London – var det inte alls ödesbestämt att hon skulle bli Storbritanniens drottning en dag. Visserligen var hon barnbarn till Georg III, men hennes far var den fjärde av kungens sju söner. Ingen av de tre äldre sönerna lyckades dock frambringa någon legitim arvinge till tronen. 

Faktiskt hade, enligt de kungliga arvsrättsbestämmelserna, inte någon enda av kungens sju söner och fem döttrar gett upphov till ett inomäktenskapligt barn före 1819.

Så när när Victoria visade sig vara en normal och livsduglig flicka drog hela släkten en lättnadens suck. Nu äntligen fanns det en legitim tronföljare och när hennes farbror dog år 1837, blev hon Storbritanniens drottning. Trots att hon bara var 18 år gammal kände hon sig redo för uppgiften.

Victorias kusinbröllop med Albert

Frågan om vem Victoria borde gifta sig med blev snabbt aktuell. Valet föll tidigt på hennes tyske släkting Albert. Det var ett arrangerat äktenskap och Victoria friade till Albert redan vid deras andra träff (första gången de möttes var de båda bara 15 år gamla). De var kusiner och hade faktiskt förlösts av samma barnmorska som tjänat släkten i många år och rest från den ena födseln i England till den andra i Tyskland.

Endast 18 år gammal kröntes Victoria till Storbritanniens drottning.

© Getty

Albert fick titeln Prince Consort

Men även om äktenskapet av parets släktingar sågs som ett praktiskt arrangemang så stod det ju inte skrivet i stjärnorna att de båda skulle bli lyckliga med varandra. Men det blev de.

Victoria kom att bli djupt hängiven sin make, nästan underdånig trots att det var hon som var drottning. Albert hade stort inflytande på hennes åsikter, men han fick inte läsa de hemliga statliga handlingar som ständigt levererades till Victoria, eftersom de var förbehållna drottningen. Albert fick inte heller välja sin egen sekreterare (en tysk) utan försågs med en engelsk sekreterare som hade valts ut åt honom.

Victoria försökte förgäves ordna en officiell ställning åt sin make. Bland politikerna debatterades länge vilken titel och hur stort apanage Albert skulle ha. Först rätt sent i livet tilldelades han den formella titeln Prince Consort (prinsgemål).

Blev Victorias personliga sekreterare

På grund av sin underordnade ställning och sin utländska bakgrund "parkerades” Albert alltid utanför de rum där viktiga beslut skulle fattas. Men eftersom han var mycket begåvad tog han sig an många andra uppgifter. 

Exempelvis engagerade han sig djupt i hovlivet på Buckingham Palace. Här införde han nya reglementen, plikter och ansvarsområden och fick ordning på hovets ekonomi. Dessutom såg han till att vattenklosetter – en helt ny uppfinning – installerades på slottet.

Med tiden blev Albert i praktiken drottningens personliga sekreterare och tilläts även blanda sig i politiska frågor. Vid utrikespolitiska kriser ställdes han dock vid flera tillfällen utanför diskussionerna. Fortfarande väckte hans tyska ursprung misstro hos många. Albert lyckades aldrig heller tillägna sig de engelska umgängesformerna, med torr humor och självironi.

Den viktorianska epoken har i efterhand förknippats med sexualskräck och dubbelmoral. På det personliga planet var dock Victoria inte alls så pryd som många senare har föreställt sig. Påståendet att hon angående sitt och Alberts samliv ska ha sagt att hon "slöt ögonen och tänkte på fosterlandet” är en myt.

Victoria rådgjorde med Albert i många frågor.

© Roger Fenton/Royal Collection Trust

Drottning Victoria fick nio barn

Tvärtom verkar det som om Victoria hade större sexuell aptit än sin man. Det är känt att hon gav sin man många bilder av nakna människor. Uppfattningen att drottningen var generad av tankar på sex är helt missvisande, åtminstone i hennes yngre år.

Däremot var hon inte särskilt intresserad av det som sex kan leda till, det vill säga barn. Victoria hatade själva förlossningarna och brydde sig inte särskilt mycket om barnen när de blev större heller. Ändå kom hon att föda inte mindre än nio barn, i början nästan ett om året. 

Victoria var en sträng mor, men det mesta av barnens uppfostran sköttes av Albert. Han lekte med dem och planerade deras utbildning och framtid. Det sistnämnda lyckades han väl med. Alla nio blev förnämt ingifta i Europas finaste furstehus och kungliga familjer.

Världsutställning i Crystal Palace

Albert var mycket intresserad av teknik och vetenskap och det var han som fick idén att Storbritannien borde arrangera en världsutställning för att visa upp alla de nya framsteg som de industrialiserade länderna åstadkommit. Ett sådant arrangemang skulle också vara ett tillfälle att stimulera fredligt samarbete mellan deltagande nationer från hela världen.

Den 1 maj 1851 öppnade utställningen i det nybyggda Crystal Palace i Hyde Park. Världsutställningen blev en omedelbar succé och en personlig triumf för Albert. En av attraktionerna, var Koh-i-noor-diamanten som drottning Victoria lånat ut till utställningen. 

Hon skrev om invigningen i sin dagbok: "Det var tusen gånger flottare än min egen kröning. Det är den stoltaste dagen i mitt liv och det är min käre Albert och allt det han kunnat uträtta med sitt stora hjärta och ädla sinne som gjort mig så stolt. Detta är en dag som kommer att leva för evigt. Gud välsigne min käre Albert och mitt kära land som visat sin sanna storhet på en dag som jag aldrig ska glömma.”

Alberts världsutställning blev en sådan succé att liknande arrangemang har fortsatt att hållas med jämna mellanrum ända fram till våra dagar.

Victorias hetsighet i politiken

Victoria hölls regelbundet informerad om regeringens angelägenheter och kunde i vissa situationer utöva inflytande på de politiska besluten. Hon var en hetsig känslomänniska som ibland till och med hotade med att abdikera om hon inte fick som hon ville. 

När hon var som mest upprörd i en fråga kunde hon sända uppemot 50 telegram per dag till regeringen för att få sin vilja igenom. Om hon ändå inte fick det kunde hon krossa glas och porslin för att avreagera sig.

Med tiden förstod Victoria att hon måste välja sina strider och ibland ge med sig. Framförallt var det Albert som lärde henne detta. Senare i livet hade hon lättare för att acceptera att den verkställande makten låg hos regeringen och hon lade sig alltmer sällan i politiska beslut. 

Men Victoria visade ändå sin politiska hållning genom den skiftande relation hon hade till de premiärministrar som var verksamma under hennes tid. Hon kunde knappt tåla Palmerston och Gladstone, men älskade Melbourne och Disraeli.

Industriella revolutionen

Victorias tid på tronen var den mest optimistiska och företagsamma i brittisk historia. Allting ångade av framsteg och nya möjligheter. Utvecklingen var enorm under den viktorianska epoken och en av få saker som förblev sig lika under alla åren var att Victoria satt kvar som landets monark.

Drottningen, som informerades om alla regeringsbeslut och även fick ge regeringen råd, kunde följa hur landets polis- och postväsen byggdes ut, städerna fick gatubelysning och London tunnelbana. Vissa lagar liberaliserades, exempelvis blev dödsstraffet alltmer sällsynt. Arbetare, kvinnor och barn fick stegvis bättre villkor. Samtidigt förblev klasskillnaderna i det brittiska samhället enorma.

Brittiska imperiet växte

Den industriella revolutionen hade gett Storbritannien ett försprång gentemot alla andra länder, vilket britterna njöt frukterna av under Victorias tid. Många andra länder slets under denna epok isär av blodiga revolutioner och inbördeskrig, men för britterna var det en fredlig period.

Inom det växande kolonialväldet fick brittiska trupper ibland gå i strid, men det berörde inte särskilt många britter på hemmaplan. Medan maktkampen trappades upp på kontinenten mellan Frankrike och det efter 1871 enade Tyskland fortsatte Storbritannien att utöka sitt inflytande utanför Europa.

Den brittiska industrin behöll sitt försprång tack vare flera nya uppfinningar under 1800-talet.

© Getty

Albert dog i tyfus

Tillsammans skapade Victoria och Albert en ny respekt för det brittiska kungahuset. Albert var rationell och ordentlig. Victoria värdig och kylig. Ingen av dem utmärkte sig på något negativt sätt. Deras borgerliga dygder spred sig inom över- och medelklassen. Victorias föregångare hade beskrivits som "en galning, en kvinnotjusare och en buse”.

Victorias och Alberts flit och höga moral bröt av mot tvivelaktiga traditioner i de bådas kungliga familjer där många av deras tidigare släktingar hade varit notoriskt otrogna. 1861 insjuknade Albert i tyfus och dog den 14 december efter en kort tids sjukdom. Han blev bara 42 år och hade då varit gift med Victoria under halva sitt liv.

Mycket tyder på att en av hans sista handlingar från sjuksängen blev att utreda några allvarliga missförstånd mellan USA:s och Storbritanniens regeringar, som i värsta fall hade kunnat leda till ett nytt krig mellan länderna.

Under sina sista dagar i livet var han så sjuk att han började tala tyska igen.

Victoria var förkrossad. Vissa i hennes omgivning befarade att hon till och med skulle mista sitt förstånd. De första dagarna talade hon bara om att hon ville återförenas med "my dear, dear Albert”. I sin dagbok skrev hon att "Nu återstår bara tomheten”.

Royal Albert Hall

Efter makens död drog sig Victoria tillbaka från offentliga framträdanden och representation. Under tio–tolv år visade hon sig överhuvudtaget inte i publika sammanhang, inte ens för att öppna parlamentet. Folk började prata om henne som "änkan i Windsor”. Victoria fortsatte att sörja Albert under resten av sitt liv. Hon klädde sig alltid i svart och varje kväll lades Alberts kläder fram vid hans säng.

Victoria såg till att minnestavlor sattes upp på alla de platser där hon och Albert hade haft minnesvärda upplevelser tillsammans. På sitt skrivbord hade hon så många bilder av sin käre make att hon knappt fick plats med de dokument hon skulle arbeta med. Ett mausoleum uppfördes vid Windsor Castle och i London öppnades 1871 Royal Albert Hall till Alberts minne.

Drottning Victoria och prins Albert med sina nio barn.

© Royal collection

Kejsarinna av Indien

Även om Victoria inte var så synlig för medborgarna efter Alberts död så förblev hon en samlande symbol för dem. Hon symboliserade också det växande brittiska imperiet och 1876 fick premiärministern Disraeli henne utropad till kejsarinna av Indien.

På samma vis upplevdes det som naturligt att hon fick ge namn till nya territoriella upptäckter som exempelvis Victoria Land i Antarktis samt Victoriafallen och Victoriasjön i Afrika.

Hennes namn användes också mycket i imperiets huvudstad London. Den nya järnvägsstationen som invigdes 1862 fick heta Victoria Station och när ett av världens största konstmuseer flyttades 1899 bytte det namn till Victoria & Albert Museum, i dag mer känt som V & A.

Victoria drabbades av starr

Victoria var en liten (utan kronan bara 150 cm lång), men mycket bestämd och energisk kvinna. Hon överlevde inte mindre än sju attentat. I flera fall var det irländska nationalister som försökte döda henne. Victoria kom också att överleva tre av sina barn.

Men hennes fetma blev med tiden ett större och större problem. Hennes läkare föreskrev en diet, men drog tillbaka den, när han insåg att drottningen åt den som tillägg till sina vanliga måltider.

Från 1880-talet måste Victoria använda käpp efter en knäskada och lite senare fick den kraftiga damen köras runt i en rullstol. Det fanns en särskild ramp som användes för att köra upp henne på när hon skulle ut och åka vagn. Starr på båda ögonen gjorde henne nästan blind och med åldern blev hon allt tröttare.

Längst på brittiska tronen

Ändå orkade hon delta i två enorma hyllningsfester, nämligen hennes guld- och diamantjubileer. Det första firades 1887 när hon suttit 50 år på tronen och det andra 1896 när Victoria passerade sin farfar Georg III som Storbritanniens mest långvariga regent.

Hon höll sig kvar på tronen århundradet ut och dog inte förrän den 22 januari 1901 då hon avled på Osbourne House, omgiven av barn och barnbarn.

Vid hennes död stod det brittiska imperiet på toppen av sin makt – såväl politiskt och ekonomiskt som militärt. En fjärdedel av jordens befolkning förlorade då sitt statsöverhuvud.

Nyhetsbrev från Allt om Historia.

Kanske är du intresserad av...