Vävstolen som fick världen att gå i spinn
När uppfinnaren James Hargreaves fick sin mekaniska vävstol att fungera kunde han inte ana vad han satte igång. Den industriella revolutionen gav oss en helt ny värld.
James Hargreaves övervakar garnproduktionen.
Det hade tagit 14 års arbete, men 1764 var äntligen det häpnadsväckande föremålet färdigt och fullt funktionsdugligt – den mekaniska spinnmaskin som skulle bli världsberömd under namnet ”Spinning Jenny”.
Den 54-årige uppfinnaren James Hargreaves hade därmed lyckats förverkliga en idé som han hållit fast vid, trots oräkneliga bakslag och misslyckanden.
Till en början kunde hans ”Jenny” spinna åtta trådar samtidigt, men snart hoppades Hargreaves kunna vidareutveckla uppfinningen så att den skulle klara av inte mindre än 100 trådar på en och samma gång. Därmed skulle tillverkningen av garn kunna gå oerhört mycket snabbare än tidigare då arbetarna skötte var sin spinnrock.
John Kays flygande skyttel
Textilproduktionen sysselsatte många i distriktet Lancashire, där Hargreaves var verksam. Ända sedan John Kay 1733 hade uppfunnit den flygande skytteln, som gjorde det möjligt att väva tyg av garn betydligt snabbare än förut, hade bristen på spunnen tråd varit konstant bland traktens vävare.
Hargreaves maskin uppfyllde ett akut behov, vilket han själv var väl medveten om. Till att börja med höll han låg profil och lät bara tillverka ett fåtal exemplar av sin uppfinning som han använde i sin egen fabrik i hemstaden Blackburn.
Men snart började ryktet gå och de andra spinnarna i staden märkte vad som hände. Hos Hargreaves kunde man producera spunnen tråd i oöverträffad takt, vilket ledde till att priset på garn hastigt sjönk.
Rekonstruktion av James Hargreaves första Spinning Jenny.
Slog sönder Spinning Jenny
Ryktesspridning drog igång. Ilskan steg hos andra spinnare som såg sina inkomster hotade. Så en dag bröt sig en samling män in i James Hargreaves lokaler och slog sönder alla ”Spinning Jenny” som de kunde se.
Det var den första kända protesten av detta slag, men långt ifrån den sista. Säkert anade arbetarna att något grundläggande höll på att förändras, och denna förändring tycktes dem djupt olycksbådande. Någon effekt fick deras våldsamma protest däremot inte. James Hargreaves flyttade bara till Nottingham och byggde upp maskinerna igen.
I mitten av 1700-talet höll något mycket märkligt på att hända i England, vilket James Hargreaves konstruktion av "Spinning Jenny" bara var ett exempel på. Men exakt vad av allt det som skedde i landet som fick utvecklingen att ta fart är svårt att sätta fingret på.
Handlade det i första hand om nya tekniska uppfinningar? Eller om nya system för produktion och handel? Eller var orsaken att man börjat använda ett nytt slags bränsle som gav en mycket snabbare energi än man tidigare haft tillgång till?
England först
Men varför skedde denna revolution i just England? Att det handlar om en revolution är det i efterhand ingen tvekan om. Ännu på 1750- och 60-talet kunde man bara ana vad som var på gång, men i själva verket skulle hela det engelska samhället förändras i grunden under de kommande decennierna.
En historiker, Emma Griffin, har gjort en slagkraftig sammanfattning av vad det hela handlade om: ”Vid någon tidpunkt slutade nationen att försöka göra alla sina varor för hand, och började bränna fossilt bränsle för att driva maskiner som gjorde arbetet istället”.
Innan detta blev verklighet på allvar skulle det dock dröja flera decennier. Vid den tid då James Hargreaves uppfinning började bli spridd hade de olika trenderna bara delvis börjat
bli tydliga.
Spinnmaskinerna utvecklades så att de kunde producera hundratals trådar. Fabriksbild från cirka 1830.
Skiftesreform på 1500-talet
En av dessa var förändringarna i det engelska jordbruket. Redan på 1500-talet började engelsmännen reformera systemet för hur marken ägdes och odlades. Detta innebar att den gamla ordningen, där alla bönder hade varsin jordremsa kring byarna som odlades gemensamt, förändrades så att var och en istället fick en större, sammanhållen bit mark att odla.
På det sättet var det lättare att driva jordbruket effektivt, vilket på sikt ökade produktionen. Därmed började det brittiska jordbruket visa ett större överskott, vilket i sin tur gjorde att en del arbetskraft blev överflödig och sökte sig andra arbetstillfällen. Detta märktes i England redan under 1700-talets första decennier, och drev i sin tur på utvecklingen inom exempelvis textiltillverkningen, som vid den här tiden krävde allt fler arbetare.
Ärorika revolutionen
Samtidigt hade det också skett grundläggande förändringar i det engelska samhällssystemet. Sedan den så kallade ärorika revolutionen 1688 hade kungens makt begränsats till förmån för parlamentet. Dessutom hade de lagar och regler som försvarade äganderätten skärpts.
Detta, parallellt med att ett effektivt kreditväsende hade skapats, gjorde att allt fler började ägna sig åt business – affärer och handel, vilket var vad engelsmännen började bli kända för.
Denna nya entreprenörsanda i det brittiska samhället medförde också en snabb skiftning av de rådande maktstrukturerna. Adelns traditionella makt utmanades av nya grupper, som samlade rikedomar genom tillverkning och handel med olika slags varor.
Men än så länge skedde produktionen framförallt i enskilda människors hem, på uppdrag av beställare som först delade ut råvarorna och sedan hämtade de färdiga produkterna. Det var en effektiv metod, inom vissa gränser, som också gav befolkningen på landsbygden en lite tryggare tillvaro. Under sommaren skötte bönderna fälten och åkrarna medan de på vinterhalvåret tillverkade kläder eller hantverksprodukter.
James Watt och en modell av hans ångmaskin.
Koks och gjutjärn
Samtidigt började nya fenomen uppträda även inom andra sektorer, som också skulle visa sig betydelsefulla. Inom järntillverkningen började man ersätta det tidigare så vanliga träkolet med koks, som utvinns ur stenkol, vilket gjorde produktionen effektivare och billigare.
Järn kunde bli en massvara, särskilt i form av så kallat gjutjärn, som användes för alla möjliga slags produkter, både inom hushållen och inom olika slags tillverkning.
Och detta – att järn nu fanns tillgängligt i större mängd, och till lägre priser – fick i sin tur konsekvenser på alla de tidigare nämnda områdena. Inte minst inom jordbruket, där tåligare och effektivare redskap kunde säljas till allt fler, vilket ökade skördarna – och på sikt frigjorde ännu mer arbetskraft som kunde sättas i arbete på annat håll.
Många förändringar skedde på samma gång och flätades in i och förstärkte varandra. Men i centrum för den ekonomiska utvecklingen stod ändå hela tiden de konkreta uppfinningarna. Som Hargreaves ”Spinning Jenny”, eller den kanske viktigaste av alla – James Watts ångmaskin.
James Watts ångmaskin
Enkla ångmaskiner hade utvecklats redan tidigt på 1700-talet, för att användas vid kolgruvor där man behövde pumpa ut grundvatten ur gruvgångarna. Men de var klumpiga och det gick åt enorma mängder bränsle för att få ut en minimal mängd energi.
Allt detta ändrades på 1760-talet, då skotten James Watt efter att ha gjort en gedigen undersökning av ångans egenskaper, lyckades tillverka en ångmaskin som var vida överlägsen alla man tidigare sett.
Den visade sig användbar som drivkraft i gruvarbete och senare i alla möjliga slags maskiner. Efter att ha utvecklats ytterligare, kunde ångkraften användas även för att driva tåg och båtar.
Fast dit dröjde det ännu många år. År 1769 var det inte många som insåg den fulla vidden av vad sådana som James Watt och James Hargreaves hade skapat.
Men i det tysta var det redan på gång. Ångan, tillsammans med den allt effektivare textilindustrin och järntillverkningen, skulle komma att förändra världen.